USA är det land i världen som ger mest pengar till internationellt bistånd. Det gör landet till en inflytelserik röst i globala frågor. Politiska beslut, som återinförandet av ”Global Gag Rule”, får förödande konsekvenser globalt. Detta var ett av Donald Trumps första beslut för fyra år sedan. Då stoppades USA:s bistånd till organisationer som jobbar med aborträtt och familjeplanering. Det handlar om ungefär 5,2 miljarder kronor per år i minskad finansiering till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Jämförelsevis var Sidas stöd under 2019 närmare 1,5 miljarder kronor till arbetet med att försvara allas rätt till sin kropp och sexualitet.

River Biden upp Global Gag Rule för gott?

Att återinföra Global Gag Rule har varit en republikansk tradition sedan 80-talet. För demokraternas del lyder traditionen att upphäva policyn varje gång en demokrat väljs som president. Joe Biden är inget undantag. Ett av hans första beslut kommer vara att återuppta stödet till organisationer som arbetar med abortfrågor. Samtidigt driver vicepresident Kamala Harris arbetet med att få till en ny lag som gör det omöjligt att använda Global Gag Rule i framtiden. Bidens administration arbetar nu med att lägga fram lagförslaget Global Health, Empowerment and Rights (HER) Act i kongressen.

Återställaren som tror på klimatförändringarna

USA får återigen en president som tror att klimatförändringarna är en av våra livs största utmaningar. Förutom att återansluta landet till Parisavtalet lovar Biden att USA ska nå netto-noll utsläpp till 2050. Han avser också att återinföra flera miljölagar som Trump rivit upp under sina fyra år vid makten.

När Trump meddelade att USA lämnar Världshälsoorganisationen (WHO) var Biden snabb med att lova att dra tillbaka beslutet innan det officiella utträdet den 6:e juli 2021.

Mer samarbete och vaga löften om höjd biståndsbudget

Biden vill stärka det internationella samarbetet mellan världens länder. På sin hemsida skriver han att USA under 2021 kommer samla världens demokratier till ett toppmöte kallat Global summit for Democracy. Civilsamhället är också inbjudet och privata företag kommer uppmanas att göra åtaganden som ska bevara öppna, demokratiska samhällen och skydda yttrandefriheten.

Inbäddat i sina löften om att vidare arbeta med diplomati och utvecklingssamarbete ges vaga förhoppningar om att höja biståndsbudgeten. Idag ger USA 0,2 procent av sin bruttonationalinkomst (BNI) till internationellt bistånd (Sverige ger 1 procent av BNI). Opinionsundersökningar visar att majoriteten av amerikaner tycker att USA ska fortsätta hjälpa länder genom utvecklingssamarbeten. Men det råder förvirring kring hur stor amerikanerna tror att biståndsbudgeten är. I genomsnitt tror amerikaner att utgifterna för internationellt bistånd utgör 31 procent av den federala budgeten.

Det återstår att se om Joe Biden kommer gå längre än sin demokratiske företrädare Barack Obama eller bara fixa till den röra som Donald Trump orsakat.