- Förra året var vår värld djupt involverad i många kriser, med tongivande ledare som spred en mörk vision av ett samhälle förblindat av rädsla. Det uppmuntrade till intolerans - men många fler stod upp för en mer mer hoppfull framtid, säger Salil Shetty, generalsekreterare för Amnesty International.

Världen lever nu med konsekvenserna av en hätsk retorik - något som hotar att normalisera omfattande diskriminering av marginaliserade grupper. Det här varnar Amnesty International för när organisationen lanserar sin årliga rapport över situationen när det gäller mänskliga rättigheter i världen.

Amnesty väljer att lansera årsrapporten i Washington DC, USA, för att varna för den farliga utveckling som president Trumps bakåtsträvande politik bidrar till.

- Den amerikanska regeringens beslut i januari att förbjuda människor från flera muslimska länder att komma in i landet satte tonen för ett år där ledare drev hatpolitiken till sin spets, säger Salil Shetty, generalsekreterare Amnesty International.

- I Burma såg vi vad det kan leda till när ett helt samhälle uppmuntras att hata, skylla på och frukta minoriteter - i form av militärens etniska rensning av rohingyer.

Samtidigt konstaterar Amnesty att en växande motrörelse av människor som kämpar för social rättvisa, både första gångs-aktivister och mer erfarna aktivister, inger hopp om att förändring är möjligt.

När världsledare överger mänskliga rättigheter väcks proteströrelser

- Hat och rädsla överskuggar just nu världspolitiken och få regeringar står upp för mänskliga rättigheter i dessa oroliga tider. Istället fortsätter ledare som al-Sisi, Duterte, Maduro, Putin, Trump och Xi att underminera rättigheterna för miljontals människor, säger Salil Shetty.

- Svaga internationella reaktioner på brott mot mänskligheten och krigsbrott - från Burma, till Irak, Sydsudan, Syrien och Jemen - understryker bristen på ledarskap när det gäller mänskliga rättigheter. Regeringar tycks redo att offra skydd för mänskliga rättigheter som det tagit årtionden att få till stånd.

Andra exempel i årsrapporten är inskränkningarna av demonstrationsrätten i Frankrike och urholkningen av kvinnors rättigheter i länder som USA, Ryssland och Polen.

- Den outtröttliga kraften hos kvinnor som leder kraftfulla människorättsrörelser påminner oss om att strävan efter jämlikhet, värdighet och rättvisa aldrig upphör.

Rapporten visar på många viktiga segrar som människorättsaktivister kämpat för. Bland dessa finns förbättringarna i Chiles abortlag, tydliga steg i Taiwan mot att möjliggöra samkönade äktenskap och ett högsta domstolsbeslut i Abuja, Nigeria, som stoppade en stor tvångsförflyttning.

En omfattande Womens March i USA och flera liknande manifestationer runt om i världen visade hur nya sociala rörelser har en allt större inflytande, så gjorde också #MeToo och den latinamerikanska kampanjen “Ni Una Menos” - som fördömer våld mot kvinnor och flickor.

- Den outtröttliga kraften hos kvinnor som leder kraftfulla människorättsrörelser påminner oss om att strävan efter jämlikhet, värdighet och rättvisa aldrig upphör. Det är påtagligt att proteströrelser växer just nu. Och om regeringar går emot sådana rörelser, kommer de till slut att undergräva sin egen legitimitet, säger Salil Shetty.

Yttrandefriheten avgörande i kampen för mänskliga rättigheter

Benägenheten hos världsledare att ta till “fake news” för att manipulera den allmänna opinionen och gå till attack mot institutioner som granskar makten visar att yttrandefriheten kommer att bli ett viktigt slagfält när det gäller mänskliga rättigheter under det kommande året.

- Under 2018 kommer vi inte kunna ta för givet att vi kan samlas för att kritisera eller protestera mot våra regeringar. Faktum är att det blivit allt farligare att höja sin röst, säger Salil Shetty.

I årsrapporten konstateras att hundratals aktivister dödades under 2017 för att tysta oberoende röster. Det största antalet fängslade journalister fanns i Turkiet, Egypten och Kina. Och i Kina dog nobelpristagaren Liu Xiaobo som satt fängslad på grund av sin regeringskritik. Förföljelsen av människorättsaktivister hotade också Amnesty, dels organisationens arbete i Ungern, dels fängslades de egna medarbetarna i Turkiet.

Hat som sprider sig när människor utsätts på grund av sin identitet

Regeringar tror att de kan bedriva klappjakt på människorättsaktivister. De må stänga ner våra tidningar, underminera domare och fängsla aktivister, men vi vägrar låta oss tystas. Om vi ska lära oss något av den legendariska kinesiska aktivisten Liu Xiaobo så är det att vi måste stå upp mot makten just när det verkar omöjligt, säger Salil Shetty.

Amnestys årsrapport understryker vikten av att människor fortsätter protestera mot den hätska retorik som hörts och synts i främlingsfientliga paroller i till exempel den nationalistiska marschen i Warszawa i Polen, vit-makt-marschen i Charlottesville i USA och under de omfattande attackerna mot HBTQI-grupper och HBTQI-personer som ägt rum i världen, från Tjetjenien till Egypten.

Likaså hördes smutskastning av flyktingar och migranter från högsta politiska ort, inte bara i USA.

- Från Australien till Ungern har ledare länge behandlat flyktingar och migranter som ett problem som måste avlägsnas, inte som människor med rättigheter som förtjänar vår medkänsla, säger Salil Shetty.

- Över hela världen tvingas människor att leva under outhärdliga förhållanden eftersom de inte får tillgång till tillräckligt med mat, rent vatten, hälsovård och tak över huvudet. Om du tar bort de här mänskliga rättigheterna skapar du desperation. Vi ser hur folkligt missnöje sprider sig över världen, från Venezuela till Iran, varnar Salil Shetty.

Regeringar måste hantera orättvisorna

Årsrapporten konstaterar också att miljontals människor i världen står inför en allt osäkrare tillgång till grundläggande rättigheter som boende, mat och sjukvård. Amnesty varnar för att om inte regeringar hanterar de underliggande orsakerna till fattigdom och ojämlikhet finns en stor risk för tilltagande oro.

Istället för att försöka tysta dem som står upp för sina rättigheter, måste regeringar hantera roten till missnöjet. Ett första steg är att skrota restriktioner för media, civilsamhället och andra aktörer som granskar makten.

-Just nu skrivs historia när alltfler samlas och kräver rättvisa. Om politiska ledare inte blir varse varför människor protesterar, kommer det att leda till deras eget fall. Kraven på mänskliga rättigheter är tydliga: nu är det regeringarnas ansvar att visa att de lyssnar, säger Salil Shetty.