– Vi vaknade upp en dag och då var alla träden fällda, säger 50-åriga Ana Assis.

Hon är själv småbrukare, och dessutom ordförande i en förening som organiserar kvinnliga småbrukare i byn Mojuí dos Campos i delstaten Pará i Amazonas. Skövlingen hade skett i närheten av hennes gård.

– Det är nya tider nu. De gör vad de vill, säger Ana Assis.

Den brännande solen har torkat ut stockarna som ryckts upp med rötterna. Nästa steg blir att sätta fyr på växtligheten för att sedan plantera sojabönorna. Ana Assis gård ligger bara några kilometer bort.

– Jag är livrädd att branden sprider sig, säger hon.

För femtio år sedan fick hennes föräldrar mark i den statliga jordreform som genomfördes för att befolka Amazonas. De flesta familjer som nappade på erbjudandet var jordlösa bönder från det torra nordöstra Brasilien. För att regnskogens mångfald inte skulle hotas tilläts familjerna endast att odla på 20 procent av marken som de tilldelades.

– Vi har följt reglerna till punkt och pricka, säger Ana Assis.

På ett område, mindre än ett hektar, odlar hon maniokrötter, papaya, lök, sötpotatis, tomater och bönor utan att använda bekämpningsmedel. Grönsakerna är odlade huller om buller. Då växer grödorna som bäst, menar Ana Assis.

Regnskogen i Amazonas hotas av sojaodlingar

Föreningen för kvinnliga småjordbrukare i Mojuí dos Campos har 18 medlemmar som kämpar för att hålla sojaodlarna borta. Flera gånger har kvinnorna fått påtryckningar av godsägare som vill köpa deras mark för att odla soja, men ännu har ingen gett med sig. Vad kvinnorna fruktar är att de en dag hotas till att sälja.

– Vi som försvarar miljön lever farligt. Om vi inte håller ihop blir det ännu farligare att leva här, säger Ana Assis.

Miljöförsvararna som försvarar Amazonas mot avskogning

Föreningen arbetar med att försöka minska skövlingen i världens viktigaste regnskog, främst genom att identifiera nya avverkningar och anmäla avverkningarna till IPAM, Instituto de Pesquisa Ambiental da Amazônia, en av de största och äldsta miljöorganisationerna i Amazonas. Utan Ana Assis och hennes kollegors ögon vore det svårt för organisationen att få en överblick över skövlingens utveckling i deras del av Amazonas. Kvinnornas gårdar fungerar även som sköldar mellan regnskogen och sojaplantagerna. En del familjer, som fått mark i jordreformen, men inte organiserat sig, tänker däremot sälja sin mark till storjordbruket.

– Även om familjerna får flera hundratusen kronor för sin mark är det inte tillräckligt för att köpa ett hus i storstaden. I stället tvingas familjerna bo i skjul i periferin och ta dåligt betalda jobb för att köpa livsmedel i mataffärerna. Det blir bara misär av det, menar Ana.

För henne, som tänkt stanna kvar, blir det också problem. Sojaodlarna använder genmanipulerade plantor och enorma mängder bekämpningsmedel. Det kan förstöra hennes egna odlingar.

– Regnskogen är inte gjord för storjordbruk.

Ana Assis lever på att sälja grönsaker till skolbespisningen i storstaden Santarém längs Amazonasfloden. Kommunen köper in de ekologiska grönsakerna till reglerade priser, som varit förmånliga för kvinnorna. Men efter att Bolsonaro tagit över har villkoren förändrats. Endast Ana och en av hennes döttrar har lyckats behålla sina kontrakt. De andra avtalen har sagts upp.

– Det blir allt svårare för oss småbrukare att överleva i Amazonas.

Henrik Brandão Jönsson