- Afghanerna kommer att gå till valurnorna på lördag med ett allvarligt hot om våld hängande över sig, men de har visat att de inte låter sig skrämmas. Talibanernas hot om att döda väljare och valarbetare är inget annat än avskyvärt - myndigheterna måste se till att vallokaler och väljare får det skydd som krävs, säger Horia Mosadiq, Amnesty Internationals Afghanistanexpert.
I sin bedömning noterar Amnesty att det har gjorts vissa framsteg, bland annat vad gäller yttrandefriheten och skyddet av de 600 000 internflyktingarna. Men andra frågor har helt försummats av myndigheterna, bland annat ansvarsutkrävande för alla civila offer och de allvarliga bristerna i rättssystemet.
- Karzais regeringstid förtjänar ett visst erkännande för vissa begränsade framgångar under den svåra läget som råder i landet. Men situationen för miljoner afghaner är fortsatt mycket allvarlig och de framgångar vi sett är mycket bräckliga.
- Myndigheterna har också valt att blunda för vissa obekväma frågor, som till exempel att ta itu med straffriheten för allvarliga brott mot mänskliga rättigheter och krigsförbrytelser som begåtts tidigare. Detta är en fråga som nästa administration måste ta itu med.
De framsteg som gjorts när det gäller kvinnors rättigheter under de senaste tolv åren är dessutom främst tack vare afghanska kvinnorättsaktivisters oförtröttliga arbete. Kvinnor är idag representerade i det offentliga livet i högre utsträckning och har större tillgång till utbildning. En seger var den lag som antogs 2009 som kriminaliserar många våldshandlingar mot kvinnor. Tyvärr har vi dock sett flera bakslag och flera av framstegen hotas. Ytterst få har ställts inför rätta för våld mot kvinnor, diskriminering och våld i hemmet är fortfarande mycket utbrett. Varje dag får kvinnliga människorättsförsvarare motta dödshot, de trakasseras och får minimalt skydd från samhället.
- Afghanska kvinnor har kämpat hårt mot det faktum att de ses som andra klassens medborgare. Världssamfundet får inte överge kvinnorna i Afghanistan. Det skulle vara förödande om världen vänder kvinnorna ryggen bara för att det inte längre finns internationella trupper i landet, säger Horia Mosadiq.
Det förvärrade säkerhetsläget i Afghanistan har haft ett högt pris. Bara under 2013 dödades nästan 3 000 civila, enligt FN:s beräkningar.
Även om talibanerna ligger bakom det stora flertalet civila dödsoffer, har väldigt lite gjorts för att utkräva ansvar i de fall som orsakats av afghanska eller internationella trupper. De internationella trupperna verkar också lämna landet utan att se till att det finns en oberoende och effektiv mekanism som kan ställa afghanska säkerhetsstyrkor till svars då de begår brott mot mänskliga rättigheter eller internationell humanitär rätt.
- Dessvärre kommer våldet med alla sannolikhet att fortsätta, ja till och med öka under de kommande åren. Det är därför helt nödvändigt att även säkerhetsstyrkorna ställs till svars, idag får varken offer eller deras anhöriga rättvisa eller kompensation.
- Afghanistans näste president har inte råd med att behandla mänskliga rättigheter som en sekundär fråga. Att förhandla bort rättigheter för kortsiktiga vinster kommer att flytta landet bakåt snarare än framåt efter 2014, säger Horia Mosadiq.
