Röda Korset släppte nyligen rapporten "Barn i förvar" om barn som tas i förvar. Enligt undersökningen togs under 2017 åtminstone 57 barn i förvar i Sverige.
Eftersom statistiken inte är helt tillförlitlig kan det handla om ännu fler barn. Det här är ett stort problem. Utan tillförlitlig statistik blir det mycket svårare att mäta de humanitära konsekvenserna.
Undersökningen visar att besluten om förvarstagande har allvarliga och omfattande brister från ett rättsligt perspektiv. Några exempel:
- 12 % av fallen angav inget relevant lagstöd för att ta barnen i förvar.
- 38% av besluten fattades utan att andra alternativ ens övervägdes, fast det är obligatoriskt att göra det.
- 96% av besluten fattades utan att det gjordes en avvägning mellan barnets bästa och statens intressen.
När det gäller de psykologiska konsekvenserna är forskningen entydig. Hjärnan är känslig under hela uppväxten och tar mycket stryk av påtaglig stress. Barn reagerar på trauman om och när deras föräldrar gör det. Forskningen visar att psykisk ohälsa hos vuxna som sitter i förvar är mycket hög, vilket i sin tur alltså påverkar deras barn.
Själva anledningen till att många föräldrar väljer att fly till Sverige är för att skydda sina barn. Att tas i förvar blir ett misslyckande som skapar en stor sorg hos föräldrarna och följaktligen också barnen. Samtidigt är hot mot föräldern den tydligaste utlösande faktorn för post-traumatiskt stressyndrom (PTSD) hos barn. Forskarna är eniga om att de psykologiska effekterna på barn som tas i förvar är långsiktiga och mycket svåra.
Även under mycket korta tider i förvar – 2017 befann sig barn i förvar i snitt 2.5 dagar – visar barn tecken på psykisk ohälsa. Det visar sig bland annat genom att de snabbt går tillbaka i utvecklingen, slutar prata eller kissar på sig. Här vill vi också påpeka att Sverige även tar ensamkommande barn i förvar. Detta är något ungefär hälften av EU-länderna inte gör för att det inte anses humanitärt försvarbart.
Forskningen är entydig: att tas i förvar har långsiktiga och svåra psykologiska effekter på barn.
Gränspolisen och Migrationsverket betonar att det är en ytterst liten del barn som hamnar i förvar. Av de 1000 beslut under 2017 som rörde barn var det 57 barn som togs i förvar, alltså 5,7 %. Detta lyfts fram som någonting positivt och som ett bevis på att det görs avvägningar om barnets bästa. Vi är av en annan åsikt.
Minst femtiosju barn togs i förvar under fängelseliknande former år 2017. För 96% av de barnen togs ingen hänsyn till barnets bästa. Forskningen är entydig: att tas i förvar har långsiktiga och svåra psykologiska effekter på barn. De är så pass allvarliga att statens intresse att ta barn i förvar överhuvudtaget inte kan ursäkta konsekvenserna.
Det ska vara noll barn som tas i förvar. 57 barn är 57 för många.
Det humanitära perspektivet måste genomsyra debatten, beslutsfattandet och rättstillämpningen. När Barnkonventionen träder i kraft som svensk lag under 2019 anser vi att det inte längre finns en rättslig grund för att ta barn i förvar – en uppfattning som delas av bland annat Barnombudsmannen.
Stater har rätt att reglera invandringen, men den rätten är inte absolut. All sådan reglering måste respektera de mänskliga rättigheter som människor på flykt har – inte minst barnen.
Vera Carlbaum Wrennmark
Förbundsordförande RKUF
