Idag är det FN-dagen, som varje år firas för att främja de syften, målsättningar och resultat som FN står för internationellt. Millenniemålen, som kom till år 2000 efter toppmötet med världens ledare på FNs högkvarter, är åtta mätbara mål som handlar om att förbättra livet för människor i länder med utbredd fattigdom. Det innebär att fler människor ska kunna göra det som är självklart för oss i Sverige; att äta sig mätta, få gå i skolan och ha tillgång till rent vatten.

Millenniemålen och dess utformning har varit omdiskuterade. Men utvecklingen i världen har det senaste decenniet gått framåt på många områden och flera av målen ser ut att kunna uppnås. Och målen har lyckats sätta frågan om fattigdomsbekämpning och utveckling på den globala dagordningen. Till exempel har många länder redan halverat fattigdomen, antalet barn som börjar skolan är idag högre än någonsin och barnadödligheten har minskat med 41 procent sedan 1990.

En av åtta lägger sig varje kväll hungrig

Samtidigt finns stora utmaningar som inte går att blunda för. Framstegen når ofta inte världens mest utsatta människor; de fattigaste, de som lever i länder drabbade av konflikter och naturkatastrofer samt de som diskrimineras på grund av kön, ålder, funktionshinder eller etnicitet. Fortfarande befinner sig nästan 1,2 miljarder människor under den extrema fattigdomsgränsen och livnär sig på mindre än 1,25 dollar per dag. Av världens befolkning går en av åtta till sängs hungrig dagligen.

Det första millenniemålet är att fullständigt undanröja den extrema fattigdomen och hungern. Att andelen extremt fattiga och hungrande ska halveras till 2015 är ett delmål.

Social utveckling och miljömässig hållbarhet hand i hand

År 2012 började på allvar arbetet med att ta fram ett nytt globalt ramverk som ska ta vid efter 2015. I juni 2012 presenterades rapporten Realizing the Future We Want for All – som lade grun­den för det fortsatta arbetet. En av rap­portens viktigaste rekommendationer var att en utvecklingsagenda efter 2015 behöver innehålla ekonomisk utveckling som inkluderar både social utveckling och miljömässig hållbarhet.

Människors förutsättningar att lyfta sig ur fattigdom och förverkliga sin potential måste stärkas. Utvecklingspolitiken måste vara grundad i de tre pelarna för hållbar utveckling; ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. För att en sådan agenda ska fungera måste den inkludera alla politikområden.

Gemensamt ansvar för hållbar produktion och konsumtion

Ökad global handel är en av anledningarna till att vi under åren med millenniemålen har sett en dramatisk ekonomisk tillväxt i flera av världens fattigaste länder. Men ofta kommer inte tillväxten alla till del och ekonomin växer på bekostnad av både mänskliga och miljömässiga resurser. I Sveriges utvecklingspolitik uppmärksam­mas utmaningarna med det ekonomiska utanförskapet och man lyfter behovet av en inkluderande tillväxt, det vill säga att alla delar av samhället deltar, bidrar och gynnas för att nå de globala målsättningarna om minskad fattigdom. Det innebär att såväl politiker, näringsliv, civilsamhälle och konsumenter behöver bidra för att uppnå en hållbar produktion och konsumtion. Fairtrade kan vara ett svar på utmaningen att skapa incitament för en inkluderande tillväxt genom en handel som bidrar till att människor själva kan lyfta sig ur fattigdom.

Handel är ett effektivt verktyg som kan bidra till fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling, men bara om handeln bygger på ömsesidig respekt för mänskliga rättigheter. Handelsregler och praxis måste reformeras med målet att övervinna orättvisor och att stärka anställda och småskaliga producenter i länder med utbredd fattigdom för att genom handel kunna ta sig ur fattigdom.

Hållbara val för konsumenter och kommuner

När du väljer att köpa en Fairtrade-märkt produkt, väljer du att lägga dina pengar på en produkt som har odlaren och den anställde i fokus. Genom ett minimipris kan odlaren vara säker på en långsiktig inkomst, och utöver det utgår en försäljningsbaserad premie som används för att göra investeringar i lokalsamhället, såsom skolor och vattenförsörjning.

Både konsumenter och medborgare i landets kommuner har ett stort intresse för att göra hållbara val, som enskilda individer och med skattepengarna genom offentlig upphandling. Siffror från TNS Sifo visar att 84 procent av svenska konsumenter tycker att det är viktigt att kommunerna ställer etiska krav i sin offentliga upphandling. Det nya EU-direktivet kring lagen om offentlig upphandling uppmanar dessutom kommuner och landsting att använda offentlig upphandling som ett verktyg för att uppnå samhälleliga mål, såsom målet om fattigdomskämpning.

Krav i upphandlingar och Fairtrade City

Utbudet av varor finns, men efterfrågan måste öka. Fairtrade Sverige anser därför att det är dags för fler kommuner och landsting att ställa krav på rättvis handel vid inköp till bland annat skolor, vård och omsorg så att fler odlare och anställda ska få möjlighet att ta sig ur fattigdomen.

Karlstad är en av de kommuner som har anammat EU-direktivet och köper på så vis varje år in 80 ton Fairtrade-märkta bananer, vilket gör skillnad för många bananodlare. Det finns goda möjligheter för fler kommuner att följa Karlstads exempel. Utöver att ställa krav i upphandling finns möjligheten för kommuner att ta ett steg längre och bli en Fairtrade City.

I Sverige handlar det om 600-800 miljarder kronor per år som köps in via offentlig upphandling. Genom att fler kommuner och landsting ställer krav enligt rättvis handels principer i de upphandlingar där det är möjligt kan fler aktörer göra skillnad. På så vis kan fler odlare och anställda inom bananindustrin få förbättrade arbets- och levnadsvillkor och våra gemensamma skattepengar användas för att bekämpa fattigdom i världen.