nyhet av

Val 2014: så tycker partierna om biståndspolitiken

Det var fullt hus när 21 organisationer höll en utfrågning av riksdagspartierna och tog upp viktiga aktuella utvecklingsfrågor. Foto: Concord Sverige
Bör Sverige skärpa lagarna för att få företag att i större utsträckning bidra till en hållbar utveckling och ska migrationskostnader ingå i biståndsbudgeten? Ja, hur blir egentligen Sveriges biståndspolitik efter valet?

Sverige är en viktig aktör inom det globala biståndet och har stort ansvar i egenskap av pådrivare i utvecklingsfrågor. Men trots att de globala utmaningarna är många och stora och att svenskarna generellt är mycket positiva till sitt bistånd, syns frågorna lite i valdebatten. Därför tog idag 21 svenska organisationer som arbetar med global utveckling och fattigdomsbekämpning initiativ till en hearing med riksdagspartiernas biståndspolitikiska företrädare.

Panelen, som besod av Tanja Rasmusson (M), Kerstin Lundgren (C), Frida Johansson Metso (FP) Désirée Pethrus (KD), Kenneth G Forslund (S), Pernilla Stålhammar (MP), Hans Linde (V) och Julia Kronlid (SD), fick bland annat berätta vad de tyckte måste förändras i svensk biståndspolitik efter valet och svara på frågor om företags kapitalflykt och hur bistånd bidrar till jämställdhet.

En enkät som genomfördes under våren med de olika riksdagspartierna visade bland annat att samtliga partier utom SD står fast vid målet om att vika 1 procent av Sveriges BNI till bistånd. Däremot debatterades vilka typer av kostnader som ska tas från biståndsbudgeten. En majoritet av partierna vill också se en större insyn i företags räkenskaper i syfte att stoppa kapitalflykt.

- Vi är också positiva till att de viktiga frågorna om större samstämmighet inom utvecklingssamarbetet och hur PGU:n kan återupplivas diskuterades, även om vi idag står inför helt nya utmaningar jämfört med när det skrevs, säger Kristina Henschen, LO-TCO Biståndsnämnds kanslichef.

Taggar

Bistånd & utveckling