Undernäring är komplext och har fler orsaker än enbart brist på mat. Det är en kombination av olika faktorer, som:·

• brist på protein, energi och olika näringsämnen i kosten
• återkommande sjukdomar och infektioner
• bristande omvårdnad och dålig kunskap om vilken mat barn bör få
• otillräckliga vårdsystem och brist på rent vatten och sanitet

Undernäring har många olika skepnader och ett barn kan drabbas på många sätt samtidigt. Oftast syns det inte utanpå eftersom många av de barn som riskerar att dö av undernäring inte visar några yttre tecken på svält. De livshotande skadorna drabbar istället insidan av kroppen – framförallt hjärnan.

De första åren är känsligast

Undernäring är allra mest förödande under graviditeten i mammans mage och under barnets första år. Om mamman lider av näringsbrist kan fostret sluta utvecklas som det ska och spädbarnets fysiska och mentala utveckling kan hindras – så kallad ”stunting”.

Om ett barn drabbas av undernäring under sina tre första år finns skadorna i hjärnan kvar under resten av livet. Det kan till exempel innebära att barnet får inlärningssvårigheter, hämmad kreativitet och sämre initiativförmåga.

Immunförsvaret påverkas också, vilket minskar motståndskraften mot de flesta infektionssjukdomar, som till exempel diarré, luftvägsinfektioner, mässling och malaria. Det innebär att vanliga sjukdomar snabbt kan bli dödliga.

Amning ger bättre hälsa

Viktigast i bekämpningen av undernäring är tillräckligt med näring, vilket i låginkomstländer med brist på rent vatten inkluderar att barn uteslutande ammas under sina första sex månader. Genom att satsa på amning kan enorma framsteg göras. Amning förebygger dödsfall och kan förhindra att barn drabbas av sjukdomar. Dessutom stöttar det hjärnans utveckling hos bebisen.

Samtidigt är amning miljövänligt och minskar ojämställdhet genom att det är en insats som kan göras även på utsatta och avlägsna platser med dålig tillgång till vård. Om barn i låginkomstländer skulle matas uteslutande med bröstmjölk under sina sex första månader skulle det rädda upp till 800 000 barns liv varje år. Utbildning och information om amning är därför livsviktigt.

Rutinmässiga hälsokontroller är livsnödvändiga

För att så tidigt som möjligt kunna upptäcka och åtgärda undernäring är det extra viktigt att ha koll på att alla nyfödda växer och utvecklas som de ska. Att satsa på rutinmässiga hälsokontroller och utvecklad statistik över länders näringsstatus är effektivt. Det lägger grunden för att kunna förebygga undernäring och samtidigt planera för snabba insatser när kriser uppstår.

Akut behandling räddar liv

För ett litet barn kan akut undernäring leda till döden. Medicinsk behandling med näringstillskott måste sättas in snabbt för att ge barnet alla de livsviktiga vitaminer och mineraler som behövs för att överleva och växa. Det är en av UNICEFs viktigaste prioriteringar i områden med matbrist, till exempel vid en katastrof.

Långsiktig lösning att satsa på kvinnor

Ett exempel på en mer långsiktig lösning är att skydda kvinnors och flickors rättigheter. Överallt där diskrimineringen mot kvinnor är påtaglig förvärras problemen med undernäring. Barn till kvinnor som inte fått gå i skolan löper dessutom dubbelt så stor risk att dö som spädbarn, jämfört med barn till mödrar som gått i skolan, även om det bara handlar om fyra års utbildning.

Undernäring är därmed både en orsak till fattigdom och en konsekvens av fattigdom. Barn som får bra näring är friskare, har bättre motståndskraft mot sjukdomar och kriser, och gör bättre ifrån sig i skolan. När de växer upp har de lättare att delta i och bidra till sina samhällens utveckling.

Genom att satsa på barns hälsa och kvinnors rättigheter läggs alltså grunden för hälsosamma och produktiva samhällen.