Den norra delen av det flyktingläger i Calais som kallas ”Djungeln” ska rivas. Det meddelade Frankrike i början av september. Men det har ännu inte kommit något besked om vad som händer med de 627 ensamkommande minderåriga som vi bistår i lägret.
För mindre än sex månader sedan, i mars 2016, evakuerades och revs den södra delen av flyktinglägret i Calais. Det blev stundtals våldsamt eftersom flyktingarna vägrade att överge lägret, hur dåligt och ohälsosamt det än var. Nu hotas tusentals människor (uppemot 7 000 enligt polisrapporter, men över 9 000 enligt olika föreningar) som har tillbringat de senaste sex månaderna i det som finns kvar av lägret, av ytterligare en vräkning.
Frankrike har fått i uppgift att till årets slut skapa boende för 9 000 till 12 000 personer i mottagningsläger utspridda över hela landet.
– Många flyktingar i Calais litar inte på strategin. De har fått mycket lite information och inte alltid på ett språk de förstår. Nu måste de ändra sina framtidsplaner och söka asyl i Frankrike, vilket inte var det alternativ de hade tänkt från början. Vad de verkligen vill är att komma till Storbritannien och via Calais är fortfarande den främsta vägen för att ta sig dit, säger Franck Esnée, landansvarig för Frankrike.
– Att stänga gränsen, riva lägret, och bygga att en mur visar att de brittiska och franska regeringarna inte tar sitt ansvar för att ge skydd och stöd till människor som har flytt från sina hemländer.
Inga åtgärder för barnen
Det bor 861 ensamkommande minderåriga i Calais, 627 av dem bor i ”Djungeln”. De kommer mestadels från Sudan, Afghanistan, Eritrea och Etiopien, den yngsta är bara 10 år gammal.
– Vi ser att inga särskilda åtgärder har vidtagits för dessa barn när lägret rivs. Inga alls, säger Franck. Vi har all rätt att fråga – var kommer dessa minderåriga att bo?! Kommer de att bo tillsammans med barn i sin egen ålder? Kommer de att inhysas med vuxna? Vilken typ av skydd kommer de att få? Och kommer de att ha tillgång till hälsovård och utbildning?
Enligt organisationen " Citizens UK " är 178 ensamkommande barn i Calais berättigade till familjeåterförening i Storbritannien.
– Vi ska inte glömma bort att detta är ett land som gjorde ett officiellt åtagande att ta emot 3 000 barn. Hur kan vi nu vara säkra på att deras ansökningar fortfarande kommer att behandlas? tillägger Franck Esnée.
Psykiska hälsoprogram
I juli öppnade vi ett centrum för ensamkommande barn i ”Djungeln”, dit mellan 50 och 80 barn går för att få psykologiskt och pedagogiskt stöd och juridisk rådgivning varje dag. Och, i samarbete med organisationen ”Refugee Youth Services”, erbjuder en specialutbildad lärare dem lite andrum genom fritidsaktiviteter. Detta ger dem friheten att göra sina egna val, att ta tillbaka kontrollen över sina liv och inte längre vara offer.
Våra team är också bekymrade för de patienter som får vård via vårt psykiska hälsoprogram. Programmet inrättades för behandla de många flyktingar som lider av psykologiska trauman som orsakas av vad de fått utstå i sina hemländer, under sin flykt och sedan i ”Djungeln”.
– Av de 91 personer som vi behandlar medicineras 18. Hur kan vi se till att de får kontinuerlig vård? Hur kommer en vräkning att påverka människor som redan lider av depression, ångest eller posttraumatisk stress? säger Franck Esnée.
– Vi vet inte vad som kommer att hända med dessa barn. Det vet varken vi på Läkare Utan Gränser eller någon annan förening som arbetar med dem.
