Krigsbrott, krigsförbrytelser och brott mot krigets lagar syftar alla till samma sak: brott mot den internationella humanitära rätten som alla världens FN-länder har kommit överens om.
Ibland nämns även relaterade begrepp som folkrättsbrott eller människorättsbrott. I juridisk mening kan de olika begreppen ha olika innebörder, men i folkmun syftar även dessa oftast till överträdelser mot civila i samband med krig eller annan väpnad konflikt.
Läs mer om krigets lagar hos Röda Korset.
Alla FN:s medlemsländer har godtagit Genèvekonventionerna, som tillsammans med några andra internationella överenskommelser utgör det som brukar kallas för den internationella humanitära rätten, eller krigets lagar.
Visserligen säger FN-stadgan att stater ska söka fredliga lösningar på konflikter, men om krig ändå uppstår finns krigets lagar till för att skydda civila och begränsa lidandet.
Krigets lagar fastslår bland annat följande:
Listan är långt ifrån komplett, men bara utifrån ovanstående punkter är det tydligt att krigets lagar ofta bryts.
Den som misstänks ha begått krigsbrott ska i första hand kunna utredas och lagföras av nationella rättssystem. Men vad händer när ett land inte vill eller kan utreda sina egna ledare eller soldater?
Då kan Internationella brottmålsdomstolen, ICC, i vissa fall ingripa.
ICC är en permanent internationell domstol i Haag som prövar individers ansvar för folkmord, brott mot mänskligheten, krigsbrott och aggressionsbrott.
Domstolen kan inte ställa hela länder inför rätta, utan bara enskilda personer. Det kan handla om politiska ledare, militära befälhavare eller andra personer som misstänks bära ansvar för brotten.
ICC har däremot ingen egen polisstyrka som kan gripa misstänkta. Domstolen är beroende av att stater samarbetar och verkställer arresteringsorder.
Det är möjligt, men ofta både juridiskt och politiskt komplicerat.
I mars 2023 utfärdade ICC en arresteringsorder mot Rysslands president Vladimir Putin, misstänkt för krigsbrott kopplade till olaglig deportation och överföring av ukrainska barn från ockuperade områden till Ryssland.
I november 2024 utfärdade ICC en arresteringsorder mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och landets tidigare försvarsminister Yoav Gallant. De misstänks för krigsbrott och brott mot mänskligheten i Gaza.
Att Ryssland inte är part i ICC grundläggande avtal, Romstadgan, hindrar inte domstolen från att utreda vissa brott som begåtts på ukrainskt territorium.
På liknande sätt kan ICC utreda misstänkta brott i Gaza eftersom Palestina har anslutit sig till Romstadgan. Israel har däremot inte gjort det och bestrider domstolens jurisdiktion.
Att en arresteringsorder utfärdas betyder inte heller att den misstänkta automatiskt grips eller döms. Men det kan begränsa personens möjligheter att resa och är ett viktigt steg i arbetet för ansvarsutkrävande.
USA:s president Donald Trump har gått till hårt angrepp mot Internationella brottmålsdomstolen (ICC). I februari 2025 införde han sanktioner mot domstolen med hänvisning till dess utredningar av misstänkta krigsbrott begångna av amerikanska och israeliska företrädare.
Sedan dess har Trumpadministrationen infört sanktioner mot flera av ICC domare och åklagare. Den 9 oktober 2026 gick USA ännu längre och riktade sanktioner mot hela domstolen. USA:s utrikesminister Marco Rubio har hotat att montera ned domstolen bit för bit om den inte ändrar sitt agerande.
Bakgrunden är bland annat ICC arresteringsorder mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och tidigare försvarsminister Yoav Gallant. Trumpadministrationen anser att ICC saknar rätt att utreda företrädare för länder som inte har anslutit sig till domstolen, däribland USA och Israel.
ICC har fördömt sanktionerna och varnar för att de hotar domstolens oberoende och möjligheten att utreda krigsbrott, folkmord och brott mot mänskligheten. FN:s generalsekreterare António Guterres har också kritiserat beslutet.
Sanktionerna väcker en större fråga: Hur ska världens allvarligaste brott kunna utredas när mäktiga stater försöker begränsa de internationella domstolarnas arbete?
När det kommer till något så allvarligt som krigsbrott gäller så kallad universell jurisdiktion, vilket innebär att brott kan och bör utredas även av länder som inte är direkt inblandade.
Detta innebär att Sverige och andra länder som är parter i Genèvekonventionerna och Romstadgan har en skyldighet att utreda krigsbrott – inte minst för att undvika att de som har begått krigsbrott ska ha en fristad att fly till.
För att världssamfundet ska kunna skipa rättvisa och göra det tydligt för alla att det är oacceptabelt att begå krigsförbrytelser skapades en permanent krigsförbrytardomstol, International Criminal Court (ICC) vid millennieskiftet. ICC är ett viktigt verktyg för att FN ska kunna leva upp till sin skyldighet att skydda befolkningar från grova krigsförbrytelser.
→ Läs mer om ICCFN:s främsta redskap för att skydda de mänskliga rättigheterna är konventioner. Länder som har ratificerat en konvention har förbundit sig att agera i enlighet med dess innehåll. De mänskliga rättigheterna slår fast att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De gäller över hela världen, oavsett land, kultur eller specifik situation.
→ Om FN och mänskliga rättigheter
Den internationella humanitära rätten, även kallad krigets lagar, är en del av folkrätten. Den humanitära rätten syftar till att humanisera krigföringen för att begränsa det lidande som väpnade konflikter orsakar för såväl civila som stridande. Den tar inte ställning till, eller är beroende av, vem som startade konflikten.
→ Läs om den internationella humanitära rätten
Testa dina kunskaper om reglerna i väpnade konflikter genom Röda korsets webbkurs! Du får träffa Henri Dunant som förklarar Genèvekonventionerna, följa med in i vapenlagret och upptäcka förbjudna vapen och även testa dina kunskaper i situationer som journalist, rebell, militär och rödakorsare.
→ Ta webbkursen
