I samband med de hemska bilder som sprids från Rysslands invasion av Ukraina påpekar många att ryska trupper begår krigsbrott eller att deras agerande strider mot folkrätten. Men vad är egentligen ett krigsbrott? Och kan någon ställas till svars för det?
Vad är krigsbrott?
Krigsbrott, krigsförbrytelser och brott mot krigets lagar syftar alla till samma sak: brott mot den internationella humanitära rätten som alla världens FN-länder har kommit överens om.
Ibland nämns även relaterade begrepp som folkrättsbrott eller människorättsbrott. I juridisk mening kan de olika begreppen ha olika innebörder, men i folkmun syftar även dessa oftast till överträdelser mot civila i samband med krig eller annan väpnad konflikt.
Vilka är krigets lagar?
Alla FN:s medlemsländer har godtagit Genèvekonventionerna, som tillsammans med några andra internationella överenskommelser utgör det som brukar kallas för den internationella humanitära rätten, eller krigets lagar.
Visserligen säger FN-stadgan att stater ska söka fredliga lösningar på konflikter, men om krig ändå uppstår finns krigets lagar till för att skydda civila och begränsa lidandet.
Krigets lagar fastslår bland annat följande:
- Civilbefolkning eller civila mål, t.ex. sjukhus eller lokaler där civila söker skydd, får inte anfallas
- Militära mål får inte anfallas om även civila förväntas dö i attacken
- Sexuellt våld får inte användas som vapen
- Kemiska och biologiska vapen, och andra vapen som inte kan urskilja mellan militär och civila personer, får inte användas
Listan är långt ifrån komplett, men bara utifrån ovanstående punkter är det tydligt att krigets lagar ofta bryts.
Vad händer efter krigsbrott har begåtts?
Lite förenklat så ska den som misstänks ha begått krigsbrott som regel åtalas av den egna staten, men det säger sig självt att detta inte alltid sker.
Därför har den Internationella brottmålsdomstolen, ICC, etablerats. ICC agerar just när stater själva inte åtalar personer som anklagas för allvarliga brott, som krigsbrott.
Ibland har FN upprättat tillfälliga specialiserade domstolar, så kallade tribunaler, för att ta sig an specifika fall där krigsbrott har begåtts. Det skedde exempelvis efter folkmordet i Rwanda och de jugoslaviska krigen.
Hur realistiskt är det att någon döms för brotten i Ukraina?
Just i Rysslands fall blir det hela aningen mer komplext, då landet har dragit sig ur Romstadgan, den överenskommelse som fastställer ICC:s legitimitet. Dessutom har Ryssland vetorätt i FN:s säkerhetsråd, vilket ger dem möjlighet att stoppa alla eventuella försök från rådet att hålla Ryssland ansvarigt för krigsbrott.
På grund av detta kan det bli mycket svårt att faktiskt ställa någon inför rätta för de krigsbrott som begås av Ryssland i Ukraina, även om det inte är helt omöjligt.
Så kan Ryssland ställas till svars för krigsbrott
Vad kan Sverige göra?
När det kommer till något så allvarligt som krigsbrott gäller så kallad universell jurisdiktion, vilket innebär att brott kan och bör utredas även av länder som inte är direkt inblandade.
Detta innebär att Sverige och andra länder som är parter i Genèvekonventionerna och Romstadgan har en skyldighet att utreda krigsbrott – inte minst för att undvika att de som har begått krigsbrott ska ha en fristad att fly till.