Denna webbplats använder kakor för att förbättra din vistelse. Genom att använda webbplatsen godkänner du vår användning av kakor.
Hjälper till att utföra vissa funktioner som att dela innehållet på webbplatsen på sociala medieplattformar, samla in feedback och andra tredjepartsfunktioner.
Ger oss information om hur vår webbplats används, och gör att vi kan underhålla, driva och förbättra användarupplevelsen.
Används för att förstå och analysera webbplatsens prestanda, vilket bidrar till att ge besökarna en bättre användarupplevelse.
I samband med de hemska bilder som sprids från Rysslands invasion av Ukraina påpekar många att ryska trupper begår krigsbrott eller att deras agerande strider mot folkrätten. Men vad är egentligen ett krigsbrott? Och kan någon ställas till svars för det?
Krigsbrott, krigsförbrytelser och brott mot krigets lagar syftar alla till samma sak: brott mot den internationella humanitära rätten som alla världens FN-länder har kommit överens om.
Ibland nämns även relaterade begrepp som folkrättsbrott eller människorättsbrott. I juridisk mening kan de olika begreppen ha olika innebörder, men i folkmun syftar även dessa oftast till överträdelser mot civila i samband med krig eller annan väpnad konflikt.
Alla FN:s medlemsländer har godtagit Genèvekonventionerna, som tillsammans med några andra internationella överenskommelser utgör det som brukar kallas för den internationella humanitära rätten, eller krigets lagar.
Visserligen säger FN-stadgan att stater ska söka fredliga lösningar på konflikter, men om krig ändå uppstår finns krigets lagar till för att skydda civila och begränsa lidandet.
Krigets lagar fastslår bland annat följande:
Listan är långt ifrån komplett, men bara utifrån ovanstående punkter är det tydligt att krigets lagar ofta bryts.
Lite förenklat så ska den som misstänks ha begått krigsbrott som regel åtalas av den egna staten, men det säger sig självt att detta inte alltid sker.
Därför har den Internationella brottmålsdomstolen, ICC, etablerats. ICC agerar just när stater själva inte åtalar personer som anklagas för allvarliga brott, som krigsbrott.
Ibland har FN upprättat tillfälliga specialiserade domstolar, så kallade tribunaler, för att ta sig an specifika fall där krigsbrott har begåtts. Det skedde exempelvis efter folkmordet i Rwanda och de jugoslaviska krigen.
Just i Rysslands fall blir det hela aningen mer komplext, då landet har dragit sig ur Romstadgan, den överenskommelse som fastställer ICC:s legitimitet. Dessutom har Ryssland vetorätt i FN:s säkerhetsråd, vilket ger dem möjlighet att stoppa alla eventuella försök från rådet att hålla Ryssland ansvarigt för krigsbrott.
På grund av detta kan det bli mycket svårt att faktiskt ställa någon inför rätta för de krigsbrott som begås av Ryssland i Ukraina, även om det inte är helt omöjligt.
Så kan Ryssland ställas till svars för krigsbrott
När det kommer till något så allvarligt som krigsbrott gäller så kallad universell jurisdiktion, vilket innebär att brott kan och bör utredas även av länder som inte är direkt inblandade.
Detta innebär att Sverige och andra länder som är parter i Genèvekonventionerna och Romstadgan har en skyldighet att utreda krigsbrott – inte minst för att undvika att de som har begått krigsbrott ska ha en fristad att fly till.
För att världssamfundet ska kunna skipa rättvisa och göra det tydligt för alla att det är oacceptabelt att begå krigsförbrytelser skapades en permanent krigsförbrytardomstol, International Criminal Court (ICC) vid millennieskiftet. ICC är ett viktigt verktyg för att FN ska kunna leva upp till sin skyldighet att skydda befolkningar från grova krigsförbrytelser.
→ Läs mer om ICCFN:s främsta redskap för att skydda de mänskliga rättigheterna är konventioner. Länder som har ratificerat en konvention har förbundit sig att agera i enlighet med dess innehåll. De mänskliga rättigheterna slår fast att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De gäller över hela världen, oavsett land, kultur eller specifik situation.
→ Om FN och mänskliga rättigheter
Den internationella humanitära rätten, även kallad krigets lagar, är en del av folkrätten. Den humanitära rätten syftar till att humanisera krigföringen för att begränsa det lidande som väpnade konflikter orsakar för såväl civila som stridande. Den tar inte ställning till, eller är beroende av, vem som startade konflikten.
→ Läs om den internationella humanitära rätten
Testa dina kunskaper om reglerna i väpnade konflikter genom Röda korsets webbkurs! Du får träffa Henri Dunant som förklarar Genèvekonventionerna, följa med in i vapenlagret och upptäcka förbjudna vapen och även testa dina kunskaper i situationer som journalist, rebell, militär och rödakorsare.
→ Ta webbkursen