Hoppa till innehåll
Bild på Utrikesminister Maria Malmer Stenergard
Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M). Foto: Linnea Bengtsson.

Utrikesdeklarationen 2026

18 februari 2026
Den 18 februari presenterade utrikesminister Maria Malmer Stenergard regeringens utrikesdeklaration för 2026. Vilka är regeringens utrikespolitiska mål och prioriteringar?

Ukraina och Sveriges och Europas säkerhetsläge är prioritet

Utrikesdeklarationen sammanfattar regeringens utrikespolitiska mål och prioriteringar. I framförandet från utrikesminister Maria Malmer Stenergard betonas fokus på Sverige och Europas säkerhet. Regeringens prioriteringar fokuserar på att rusta försvar, bygga och fördjupa globala partnerskap som gör Sverige tryggare och ekonomiskt starkare.

Stödet till Ukraina är den främsta utrikespolitiska uppgiften. Biståndsstödet dit ska öka med 10 miljarder kronor under 2026. Regeringen investerar i stort militärt stöd och i att bygga motståndskraft mot exempelvis Ryssland. De arbetar för att stärka säkerhetspolitiska samarbeten med allierade, genom organ som EU, FN och NATO.

EU och NATO betonas som en viktig utrikespolitisk plattform för samarbeten och för ett stärkt gemensamt försvarsarbete. De spelar en viktig roll för att stärka och upprusta försvarsindustrin. Regeringen markerar även vikten av att bygga ut samarbeten med fler länder som kan bidra till ökad säkerhet och en stärkt ekonomi.

Så kan Utrikesdeklarationen sammanfattas. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard lägger stor vikt vid det säkerhetsläget och hur vi kan rusta upp Sveriges försvar.

Klimatet och jämställdheten nämns men är ingen prioritet

Trots att klimat och jämställdhet nämns får de ett begränsat utrymme i debatten. Det gör det svårt att se dem som verkliga prioriteringar i Sveriges utrikespolitik. Utrikesministern poängterar att Sverige har ett av världens mest generösa klimatbistånd och de vill fortsätta stötta globalt samarbete för klimatet. Men deklarationen saknar konkreta mål och förslag på hur vi ska hantera klimatkriserna.

När det gäller jämställdhet står regeringen fast vid att ett stärkt engagemang för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Svenskt bistånd ska bidra till ökad vårt för kvinnor, gravida och den global hälsan. Men detta tyngs av att finansieringen till SRHR globalt minskat avsevärt under de senaste åren. År 2024 gick endast fem procent av det svenska biståndet till SRHR, vilket är den lägsta andelen på över tio år. De pågående neddragningarna, särskilt i konfliktdrabbade och utsatta länder, får allvarliga konsekvenser – inte minst för kvinnor och flickor. Detta understryker en diskrepans mellan ord och handling.

Utbildning, barn, Agenda 2030, civilsamhället och diplomati är områden som inte nämns alls i regeringens utrikesdeklaration. Regeringens prioritet är tydlig, det handlar om Sveriges och Europas säkerhet.