FN:s mål att avskaffa hungern fram till 2030 är ett av de Globala målen som går bakåt. I dag lever 1 av 11 människor i hunger, en siffra som riskerar att förvärras ytterligare i spåren av Covid-19. Trots den negativa utvecklingen är unga i dag positiva inför framtiden. Rapporten ”Unga om hunger” visar att 7 av 10 unga tror att hungern i världen går att avskaffa.

– Resultatet är väldigt positivt. Andra undersökningar visar att den yngre generationen får en allt dystrare syn på framtiden men i hungerfrågan finns det faktiskt hopp. Och det är viktigt. Det är de unga i dag som kommer att leda arbetet mot hunger och fattigdom i morgon, säger Malin Flemström, vd för The Hunger Project Sverige.

Omfördelning av resurser och ändrade konsumtionsvanor

När de unga själva får föreslå vad som behöver göras för att minska hungern anser 40 procent att omfördelning av resurser samt bidrag och bistånd är de bästa lösningarna. Andra lösningar som tas upp är att göra det möjligt för fler människor utbilda sig, se över livsmedelsproduktionen och att länder ska samverka bättre på global nivå. När det kommer till individens möjligheter lyfts lösningar som att förändra sina matvanor och konsumtionsmönster och att som privatperson bidra med engagemang och pengar till organisationer som arbetar med hungerfrågan.

– Det finns ett starkt rättvisepatos som genomsyrar många ungdomars svar. Många vet att det inte råder brist på resurser i dag, utan att det är fördelningen och hur vi använder dem som behöver bli bättre. Här har dagens ledare ett stort ansvar, det visar också undersökningen, säger Malin Flemström.

Stort ansvar på stater men också på företag

Störst ansvar att motverka hungern anser de unga ligga på stater och internationella organisationer, som FN och EU, men ett stort ansvar läggs också på företag. Närmare 4 av 10 ungdomar anser att företag har ett stort ansvar och en möjlighet att vara med och lösa hungerfrågan. Endast 18 procent svarade att individen har stort ansvar och stora möjligheter att motverka hunger.

– Det här visar vikten av att ha företag som vill arbeta för en bättre värld. Många unga i dag ser företagen som en viktig del i lösningen och kanske också förväntar sig att man ska ta ett ansvar, säger Malin Flemström.

Lågt prioriterad fråga

Hungerfrågan är inte en av de ungas mest prioriterade samhällsfrågor. På listan över vilka samhällsfrågor de tyckte var viktigast kom hungerfrågan först som nummer 8 av 9 alternativ, strax före frågan om biologisk mångfald. Klimatfrågan var den som engagerade de unga mest.

– Det är tydligt att vi måste bli bättre på att prata om hungerfrågan. Det är en av vår tids viktigaste frågor och hänger tätt ihop med klimat, konflikt, jämställdhet och andra av vår tids ödesfrågor. Den har hamnat lite i skymundan bakom de andra stora utmaningarna vi står inför. Hungern har funnits så länge att vi nästan börjar bli lite blinda för den, säger Malin Flemström.

Om undersökningen

I undersökningen deltog 1005 personer mellan 16 och 25 år. Undersökningen genomfördes i april i år av The Hunger Project i samarbete med Ungdomsbarometern.

Studien i korthet

• 70 procent av de tillfrågade ungdomarna tror att hungern går att avskaffa helt, varav en sjundedel tror att vi snart är där.
• 60 procent anser att det är statens och den offentliga sektorns ansvar att avskaffa hunger. Däremot upplevs internationella organisationer som FN och EU ha större möjlighet att göra det. 56 procent svarade det alternativet, mot 49 procent för staten och den offentliga sektorn). 
• 35 procent anser att företag hör till dem med störst ansvar att avskaffa hungern.
• 38 procent anser att företag hör till dem med störst möjlighet att avskaffa hungern.
• 6 av 10 anser att miljö- och klimatfrågor är de viktigaste utvecklingsområdena på global nivå. Hungerfrågan kommer som nummer 8 av 9 möjliga alternativ.
• På rena kunskapsfrågor om hunger är de unga osäkra. Ungdomarna är osäkra på antalet människor som lever i hunger, var i världen hungern är störst och huruvida hungern ökar eller minskar.

Läs hela rapporten här.