“Det kommer att bli ett tufft år” säger alla jag möter i Malawi, rik som fattig. Två år i rad har Malawi drabbats av torka, och läget är nu alarmerande.
Den här eftermiddagen lyser solen extra skarpt i byn Makata. Skuggorna är hårda och under några träd vid sidan om fotbollsplanen sitter 250 människor, mest kvinnor. De väntar. Det är tyst och jag kan nästan ta på känslan av förväntan.
Lastbilen som kommer körande har med sig säckar med majs. Det är organisationen ASAP som med stöd från IM delar ut majsmjöl, just idag 250 säckar med 50 kilo i varje. Det kan räcka en hel månad till en familj med fem personer.
IM har öronmärkt en halv miljon kronor från sin humanitära fond som ska gå till mat och näringstillskott till nästan 3 000 hushåll, främst familjer med barn under fem år, i södra och östra Malawi. Förutom majsmjöl delas också bönor, matolja och välling ut.
Dorothy som arbetar med ASAP tar tag i megafonen och ropar ut namn. Säckarna bärs bort, en efter en. Tas emot med lycka och lättnad i ögonen.
Jag möter Dorica Nandolo 28 igen. För några dagar sedan träffade jag henne och hennes sjuka yngre syster Chiletso i deras hus.
– I morse åt jag ingenting, säger hon. Majsen har kommit för att rädda oss. Hon lyfter säcken upp på sitt huvud och går iväg med ett leende.
Nästa på tur är Esme Solomon, 22 år.
– Jag tar hand om alla, säger hon. Hennes ”Gogo” som är så gammal att ingen vet hur gammal, två bröder på 19 och 16 år, en syster som är 14 och Esmes stora systers barn, 9 och 11 år.
– Min stora syster dog förra året. Hon var höggravid och klagade på huvudvärk men var död innan hon kom fram till sjukhuset, berättar Esme.
Esmes mor dog kort därefter.
– Jag vet inte varför, men hon var hemskt upprörd över det som hände min syster.
Esmes far dog då hon var ung i Aids.
– Så jag tar det lugnt. Jag vill inte ha den där sjukdomen.
All majs Esme har planterat har torkat ut men de har en del ärtor som klarat sej men inte är färdiga än.
– Annars så äter vi löv vi hittar och i dag åt jag guavas som är i säsong just nu.
Det är svårt att få jobb men ibland kör hennes bror cykeltaxi. Det är inte hans cykel så det han tjänar delar han med cykelägaren.
– Och jag har en get, säger hon och lyser upp när hon berättar att den precis fått två killingar.
Esme skulle vilja driva företag en dag, men vet inte ännu inom vilket område. Just nu ligger fokus på att hålla familjen vid liv.
