IS terror och det snart fyra år långa inbördeskriget i Syrien har tvingat två miljoner människor att söka skydd i Turkiet. Endast cirka en fjärdedel av flyktingarna i Turkiet är registrerade av FN eller den turkiska staten. Resten har sökt skydd hos släktingar eller lever i kommunalt administrerade läger i sydöstra Turkiet – en region som kurdiska aktivister kallar för norra Kurdistan och där det prokurdiska BDP ofta leder kommunstyrelserna.

Men i de flyktingläger som administreras av den turkiska staten saknas insyn, framhåller Eren Keskin, ordförande för Föreningen för avgiftsfri rättshjälp i Turkiet, en samarbetsorganisation till Palmecentret.

Denna orädda och stridbara människorättsadvokat vill att EU och Sverige sätter press på regeringen i Ankara:

– Turkiet har undertecknat en rad internationella konventioner. Men jag tycker inte att Europa kritiserar Turkiet tillräckligt för kriget mot kurderna eller förtrycket av kvinnor. Inte heller sätter man tillräcklig press på Turkiet för att erkänna folkmordet på armenierna för 100 år sedan. Ställ Turkiet mot väggen, manar Eren Keskin, som i åratal stridit för de mest utsatta i sitt hemland.

– Inga frivilligorganisationer blir insläppta i de flyktingläger som drivs av den turkiska staten. Vi har gjort en rad fältstudier och kommer snart att skicka en rapport till FN, förklarade hon när hon talade på ett seminarium i Stockholm som arrangerades av Palmecentret och Svenska Amnesty.

– Rättigheter kränks i säkerhetens namn. Därför släpps inte frivilligorganisationerna in i de statligt administrerade flyktinglägren, säger Eren Keskin som tycker att det är hög tid att man går till botten med alla de uppgifter som florerar om våldtäkter och påtvingad prostitution bland de mest skyddslösa flyktingarna från Syrien och Irak.

Bitte Hammargren