Tre år efter att flyktingavtalet mellan EU och Turkiet undertecknades, sitter fortfarande män, kvinnor och barn fast i överbefolkade, otrygga omständigheter på de grekiska öarna. Vi uppmanar europeiska beslutsfattare att få slut på politiken som strandsätter människor i flyktingläger.
I tre år har migranter, asylsökande och flyktingar suttit fast på de grekiska öarna i undermåliga förhållanden. Vi vädjar till EU att de mest utsatta ska evakueras från öarna omedelbart och inkvarteras på fastlandet eller i övriga EU-medlemsstater. I höstas slog vi larm om att vart fjärde barn i flyktinglägret Moria har självskadebeteende.
– Det är helt ofattbart. Väldigt små barn, ända ner till femårsålder har försökt att ta livet av sig. Barnen vi träffade längtade efter trygghet, men för invånarna i Moria känns läget hopplöst, säger sjuksköterskan Fia Iveslätt, som jobbade på Lesbos förra året.
"Grekland har blivit en dumpningsplats"
Till följd av avtalet mellan EU och Turkiet sitter ungefär 12 000 män, kvinnor och barn fångna i fem överfulla registreringscenter, så kallade ”hotspots”. I centret Vathy på ön Samos har förhållandena försämrats snabbt under de senaste månaderna. Fler än 4 100 personer bor i lägret, som är byggt för bara 648. Det betyder att tusentals personer trängs i det smutsiga och osäkra området utanför det officiella lägret. Bland dem som bor utanför lägret finns åtminstone 79 ensamkommande barn, gravida kvinnor, åldringar, människor med kroniska sjukdomar och personer som utsatts för tortyr och sexuellt våld.
– En person som bor på gatan är ständigt rädd för nya övergrepp. Dessutom är det också farligt för de hemlösa patienterna att ta mediciner, eftersom de gör en sömnig.
– Grekland har blivit en dumpningsplats för män, kvinnor och barn som EU har misslyckats med att skydda, säger Emmanuel Goué, landansvarig för Läkare Utan Gränser i Grekland.
– Det som en gång vitt och brett talades om som en ”flyktingkris” har övergått i oförlåtliga mängder mänskligt lidande på de grekiska öarna och på det grekiska fastlandet. EU och de grekiska myndigheterna fortsätter röva utsatta människor på sin värdighet och hälsa, tydligen för att avskräcka andra från att komma. Den här politiken är grym, inhuman, cynisk och måste ta slut, fortsätter Emmanuel Goué.
Överfulla läger även på Lesbos och Chios
Vi gör också insatser på öarna Lesbos och Chios, där lägren är fyllda till bristningsgränsen. I lägret Moria på Lesbos bor för tillfället fler än 5 200 personer, över tvåtusen fler än lägret är byggt för och i lägret Vial på Chios bor runt 1 400, över tvåhundra fler än planerat. På öarna vårdar vi patienter med olika fysiska åkommor som beror på bland annat på levnadsförhållandena och på den långa väntetiden att få asylansökan behandlad.
– Tre år efter att avtalet undertecknats klarar EU och den grekiska regeringen inte av att erbjuda humana livsvillkor och medicinsk vård åt personerna som sitter fast på de grekiska öarna, säger Vasilis Stravaridis, generalsekreterare för Läkare Utan Gränser i Grekland.
Trots att antalet personer som anländer till Grekland över havet har minskat drastiskt sedan 2016 har över 5 000 män, kvinnor och barn kommit sedan början av 2019.
– I lägret Vathy på Samos bor över hälften av befolkningen i enkla sommartält eller under plastpresenningar, omgivna av sopor och mänsklig avföring. Under den månad som gått sedan vi återvände till Samos har vi vårdat gravida kvinnor, personer med kroniska sjukdomar och gett gruppterapi åt personer med psykisk ohälsa. Vi planerar att utöka våra insatser för att kunna vårda fler människor under de kommande veckorna.
På fastlandet bor många på gatan
På det grekiska fastlandet lever tusentals migranter som anlänt efter att avtalet mellan EU och Turkiet trädde i kraft. En del av de här människorna lever i läger eller andra former av tillfälliga boenden som drivs av FN eller icke-statliga organisationer. Andra bor på gatan eller i övergivna hus. Gemensamt för alla är att de har svårt att få tillgång till sjukvård. Våra psykologer arbetar för att hjälpa dem som lider av psykisk ohälsa som depression, ångest och psykos och för att rehabilitera personer som överlevt tortyr. De anser att patienternas boendesituation är den största utmaningen.
– Hur kan vi hjälpa en kvinna att övervinna trauma kopplat till tidigare sexuella övergrepp när hon bor på gatan? frågar sig Emmanuel Goué.
– En person som bor på gatan är ständigt rädd för nya övergrepp. Dessutom är det också farligt för de hemlösa patienterna att ta mediciner, eftersom de gör en sömnig. Det är omöjligt att återhämta sig utan tryggt boende. Ändå finns det en stor brist på boende bland våra patienter i Grekland.
Trots att antalet personer som anländer till Grekland över havet har minskat drastiskt sedan 2016 har över 5 000 män, kvinnor och barn kommit sedan början av 2019. Största delen av dem kommer från krigshärjade länder som Afghanistan, Syrien, Irak och Kongo-Kinshasa. Över hälften är kvinnor och barn. Det visar att EU inte har skapat nya, trygga sätt att ta sig till säkerheten i Europa för personer som tvingats på flykt.
Om Läkare Utan Gränsers arbete i Grekland
Läkare Utan Gränser har bistått med medicinsk vård och humanitärt stöd åt migranter i Grekland sedan 1996. 2014 utökade vi våra insatser i Grekland för att motsvara behovet efter att ett ökat antal migranter, flyktingar och asylsökande anlände till det grekiska fastlandet och öarna. Sedan 2016 har vi bistått med grundläggande sjukvård, vård vid kroniska sjukdomar, arbetat med sexuell och reproduktiv hälsa, fysioterapi, gett klinisk psykologisk vård och psykiatrisk vård och bistått med ett övergripande paket med socialt stöd. I dag arbetar våra team på öarna Lesbos, Samos och Chios och i Aten.
