I dag presenterades för första gången delar av den klimathandlingsplan som ska visa hur politiken ska bidra till att Sveriges klimatmål nås. Planen innehåller ny politik och många nya åtgärder för att snabba på utsläppsminskningarna. I en gemensam kommentar konstaterar Världsnaturfonden WWF, Naturskyddsföreningen och Greenpeace med uppbackning av en bredare samlad klimatrörelse att planen är en väsentlig utveckling i rätt riktning, men att åtgärderna måste sjösättas omgående för att ge tillräcklig effekt.
Vi välkomnar att klimathandlingsplanen har tagit avtryck av de åtgärder som det Klimatpolitiska rådets rapport från 2019 redogör för. Särskilt positivt är att planen tydliggör att beslut inom alla politikområden måste utgå från klimatmålen. Det innebär ett stopp för beslut som ökar utsläppen. Viktigt är också att handlingsplanen har förhandlats fram av de fyra partier som också står bakom januariavtalet. Den förankringen ger förutsättningar för att planen kan förverkligas i sin helhet under återstoden av mandatperioden.
Klimathandlingsplanen presenterar ny politik och många nya åtgärder i jämförelse med Januariavtalet, men nu väntar vi på besked om tydliga tidsplaner och beräkningar för hur de föreslagna åtgärderna ska leda till att klimatmålen nås. Detta har såväl det Klimatpolitiska rådet som miljörörelsen tydligt uttalat krävs för att planen ska följa klimatlagen. Eftersom det som har presenterats idag beskriver inriktningen på politiken och inte omfattar tydligt budgeterade medel eller specificerar när åtgärderna ska genomföras är det inte möjligt att fullt ut bedöma hur stora utsläppsminskningar som kan åstadkommas.
– Om de svenska klimatmålen ska nås måste utsläppen minska med nästan lika mycket under denna mandatperiod som de har gjort sammantaget under de senaste 30 åren. Vi välkomnar därför klimathandlingsplanen, som innehåller en lång rad viktiga förslag på ny politik för att hantera situationen. Samtidigt är vi oroliga för att tiden för genomförande är mycket knapp. Nu måste fokus ligga på att snabbt sjösätta de förslag som läggs fram i planen och samtidigt klimatsäkra kommande budgetar. Inte en enda krona av skattebetalarnas pengar, varken direkt eller indirekt, får gå till att fortsätta förbränna fossila bränslen, säger Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen.
– Regeringen gör helt rätt i att prioritera åtgärder som minskar utsläppen från transporterna. Genom planen blir det nu tydligt att klimatmålen ska styra hur trafiken i samhället planeras, något som WWF har efterfrågat sedan länge. Nu måste detta omsättas i praktiken, så att det genomförs trafiksatsningar som minskar utsläppen och inte tvärtom, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.
– Samtliga politikområden måste genomsyras och styras av våra klimatmål. Klimathandlingsplanen tycks innehålla flera viktiga byggstenar för en samhällsförändring i riktning mot en politik och ekonomi som inte undergräver klimatmålen. Idag motverkar exempelvis finanssektorns massiva investeringar i fossil energi våra möjligheter att begränsa den globala upphettningen, och här blir intressant att se om regeringen och samarbetspartierna är tillräckligt skarpa. I det nödläge för klimatet vi befinner oss i måste politiken svara upp mot vetenskapens krav på skyndsamma och omfattande förändringar i alla delar av samhället och det regeringen säger idag tycks styra i den riktningen så det blir intressant att se om planen i sin helhet faktiskt levererar på detta, säger Rolf Lindahl, talesperson för klimatfrågor på Greenpeace Sverige.
Under återstoden av mandatperioden kommer vi i klimatrörelsen att löpande fokusera på att följa upp att åtgärderna i klimathandlingsplanen beslutas, finansieras och genomförs. De åtgärder som vi anser saknas i klimathandlingsplanen kommer vi också att följa upp med regeringen, C och L.
Klimatrörelsens checklista:
Klimatrörelsen har enats om en checklista för vad klimathandlingsplanen bör innehålla. Listan innefattar att regeringen behöver precisera hur samtliga sektorer ska kunna komma ned till nära nollutsläpp till 2045 som det klimatpolitiska ramverket slår fast. Vi vill bland annat se styrmedel och åtgärder för en snabb utfasning av fossila bränslen, kraftigt minskade utsläpp i transportsektorn, fokus på innovation för att ställa om sektorer som kommer att ha svårare att nå målen samt att klimatmålen ska vara överordnat/styra alla politikområden. Dessutom vill vi se mål för som omfattar alla utsläpp som vår konsumtion bidrar till, exempelvis våra flygresor utomlands.
Om klimatmålet till 2045 ska nås krävs utsläppsminskningar om cirka 6-8 procent årligen, i dagsläget har vi bara utsläppsminskningar på ett par procent per år. Inför valet lovade samtliga sju riksdagspartier som står bakom klimatmålen att leverera planer för att minska utsläppen med minst 20 procent över mandatperioden eller sex procent per år.
Bakgrund till klimathandlingsplanen
Riksdagen har antagit en klimatlag och ett klimatpolitiskt ramverk med mål om att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, och därefter uppnå negativa utsläpp. Målet kompletteras med ett antal delmål på vägen till 2045. I det klimatpolitiska ramverket ingår också att varje regering, året efter riksdagsvalet, ska presentera en klimathandlingsplan som beskriver hur politiken ska leverera för att uppnå klimatmålet.
Det Klimatpolitiska rådet, som utsetts av regeringen, har som uppgift att granska om den förda klimatpolitiken leder till tillräckligt stora utsläppsminskningar för att nå målen. I rådets rapport från 2019 framgår tydligt att politiken idag är otillräcklig för att nå de utsläppsminskningar som krävs. Rådet pekar på att det kommer att krävas politik som innebär genomgripande samhällsförändringar och en hög omställningstakt i hela samhället om klimatmålen ska nås.
