142,6 miljoner dollar lade givarländer på bistånd under 2016, vilket är en ökning med 8,9 procent jämfört med året innan. Sverige är ett av sex DAC-länder som uppfyller FN:s mål om att ge minst 0,7 procent av bruttonationalinkomsten (BNI) till bistånd. Under 2016 gav Sverige 0,78 procent av BNI till biståndsverksamhet. Inom EU var det endast Luxemburg som gav en högre andel än Sverige. Sverige är även den sjunde största givaren i absoluta tal. Bara Frankrike, Japan, Nederländerna, Tyskland, Storbritannien och USA ger mer i bistånd.

Allt mer biståndspengar läggs fortfarande på flyktingkostnader, medan det långsiktiga biståndet får stå tillbaka. Men även om man tar bort kostnaden för flyktingar har givandet ökat med 7,1 procent.

– Jag tycker vi ska vara glada över Sveriges trogna och starka engagemang för rättvisa i världen, och att vi samtidigt tar stort ansvar för människor som tvingas fly. Men vi får inte glömma bort att det är det långsiktiga arbetet som ger hållbar förändring. I en tid när demokratin tappar mark, kvinnor förtrycks, och freden lyser med sin frånvaro i många länder, och när det fortfarande finns så många som inte har tillgång till basal hälsovård och skolgång, är det uppenbart att vi också måste förstärka våra insatser för långsiktig förändring i världen. Det är ju också något som världen lovat sig själv genom Agenda 2030, säger Niclas Lindgren, direktor på PMU.