I rapporten understryker FN-förbundet och samarbetsorganisationerna behovet av en oberoende nationell MR-institution som kan tolka Sveriges åtaganden enligt internationella konventioner, ge stöd åt kommunernas antidiskrimineringsarbete och övervaka myndigheternas efterlevnad av olika MR-bestämmelser. FN har erbjudit Sverige sitt stöd för att etablera en MR-institution. Sådana finns redan i en tredjedel av världens länder och i 17 EU-länder.
Antalet rapporterade hatbrott är konstant högt, konstaterar organisationerna i rapporten – omkring 5 900 år 2008 och 5 500 2012. 72 procent av hatbrotten 2012 hade främlingsfientligt eller rasistiskt motiv. Det näst vanligaste motivet under senare år är sexuell läggning. Bara 6 procent av anmälda hatbrott leder till åtal. I motsats till andra länder är inte funktionshinder eller könsidentitet grund för hatbrott i Sverige, påpekar rapporten som också efterlyser ökad kunskap om hatbrottsfrågor i hela rättsväsendet.
Organisationerna efterlyser tydligare åtgärder mot etnisk diskriminering. I rapporten nämns den kritik som riktats mot den så kallade inre utlänningskontrollen samt Skånepolisens register över romer. Ett särskilt problem gäller diskriminering på arbetsmarknaden som drabbar personer med utländsk bakgrund. Samma möjlighet att tillämpa positiv särbehandling på grund av kön bör övervägas för etnisk tillhörighet, skriver organisationerna. Dessutom bör, på frivillig basis, jämlikhetsdata som uppgift om etnicitet kunna samlas in för att motverka diskriminering på etnisk grund. Motsvarande system finns i flera länder.
Organisationerna oroas av det ökande stödet för rasistiska och populistiska partier i svensk politik.
– I Sverige, liksom i övriga EU, stärker nationalistiska och främlingsfientliga partier sin ställning. Regeringar och etablerade partier har ett ansvar att motverka dessa strömningar, säger Aleksander Gabelic, ordförande i Svenska FN-förbundet.
