Kvinnors rättigheter offras när Ryssland vill försvara traditionella värden. Det är den ryska ortodoxa kyrkan och företrädare för staten som går i armkrok.
– Vi måste ha en ny politik, säger Marina Pisklakova-Parker på kvinnocentret Anna i Moskva.
Blåmärken eller blödningar anses inte skäl nog för straff.
I februari 2017 undertecknade president Vladimir Putin en lag om mildare straff för den som utövar våld i hemmet. Detta under förutsättning att misshandeln inte resulterar i brutna ben eller att offret har lagts in på sjukhus i minst 21 dagar. Blåmärken eller blödningar anses inte skäl nog för straff. Misshandel av en partner eller ett barn ska ge vad som kallas för ett administrativt straff, vilket kan jämföras med böter för fortkörning eller felparkering.
Ibland tycks tiden gå baklänges. På kvinnocentret Anna i Moskva håller man på att hämta sig från det senaste beslutet av ryska duman.
– Det är sorgligt att vi har en del av vårt samhälle som ser våld som en del av vår tradition, säger Marina Pisklakova-Parker, grundaren till Anna.
1993 startade hon den första hjälplinjen för ryska kvinnor. Under åren har den och kvinnocentret Anna hjälpt hundratusentals kvinnor i Ryssland. Visserligen leder få fall till rättegång och fällande dom, men bara genom sin aktivism har de gett många kvinnor hopp.
Cirka 36 000 kvinnor och 26 000 barn möter våld inom familjen varje dag.
Ett sorgligt faktum är att 97 procent av de polisanmälda fallen som rör misshandlade kvinnor inte lett till åtal. Officiell statistik visar att omkring 40 procent av alla våldsbrott i Ryssland begås inom familjen. Cirka 36 000 kvinnor och 26 000 barn möter våld inom familjen varje dag. Statistiken är otillförlitlig eftersom våld i nära relationer inte har ansetts som ett brott. Men 2008 uppskattade ryska inrikesministeriet att 14 000 kvinnor varje år mördas av sina män eller nära släktingar. Enligt en studie från Human Rights Watch 2013 begås över 80 procent av våldsbrotten mot kvinnor i Ryssland av en make eller partner.
Hur var det möjligt för ryska duman att med 85 procent av rösterna godkänna den nya lagen? En av de starkaste förespråkarna var parlamentsledamoten Jelena Mizulina. Hon tillhör Putins parti Enade Ryssland och har tidigare utmärkt sig för att agitera mot homosexuellas rättigheter. I en intervju uttryckte hon sig så här före beslutet: ”Vi kvinnor är svaga och att respektera familjens överhuvud mannen är obligatoriskt. Därför blir vi kvinnor inte förödmjukade om en man slår sin hustru, det sårar oss inte, men att såra mannen det är otänkbart.”
När utrikesminister Margot Wallström i februari 2017 gjorde ett besök i Moskva kom frågan om kvinnors rättigheter upp på dagordningen. Hon förde samtal med sin ryske motsvarighet Sergej Lavrov. Vad som blev resultatet av samtalen har inte nått offentligheten.
Marina Pisklakova-Parker är dock tacksam för att grannlandet Sverige ställde frågor om den nya lagstiftningen som ger kvinnor och barn sämre rättsligt skydd.
– Varje civiliserat land har lagar som förbjuder våld mot kvinnor, säger hon, och det är en självklarhet att ha det även i Ryssland. Vi måste ha en ny politik.
