Journalisten Henrik Brandão Jönsson har på uppdrag av Naturskyddsföreningen besökt världens största kaffekooperativ Cooxupé i Brasilien för att granska hur kaffeodling går till. En del av kaffet hamnar hos svenska konsumenter, eftersom Löfbergs, Starbucks, Illy och Zóegas köper kaffebönor därifrån. Uppgifter som Brandão Jönsson tagit del av pekar på att det på kooperativet används bekämpningsmedel som är förbjudna inom EU, och som tillhör några av de giftigaste vi känner till.
För att kaffe ska smaka så gott som möjligt bör kaffebönorna odlas på minst tusen meters höjd, gärna i en backig miljö. En av få regioner som har de idealiska förhållandena är delstaten Minas Gerais i Brasilien. Här ligger Cooxupé, världens största kaffekooperativ med 12 000 anslutna odlare som säljer sina bönor till Zoégas, Löfbergs, Starbucks och Illy.
Att så många producenter samlats på ett och samma ställe gör att naturen sagt ifrån. Larver och maskar har börjat angripa kaffebuskarna.
För att skydda kaffebären besprutas buskarna med kemiska bekämpningsmedel som inte är godkända inom EU. Medel som används är bland annat endosulfan och cyantraniliprole. Endosulfan är förbjudet enligt Stockholmskomissionen som Brasilen liksom de flesta andra kaffeproducerande länder skrivit under. Cyantraniliprole är extremt dödligt för bin och endosulfan är mycket giftigt, både att få i sig och vid hudkontakt och extremt giftigt för fiskar, fåglar och bin.
– Det är inte ens lönt att försöka odla ekologisk. Plantagerna ligger ändå så tätt att sjukdomar och annat blåser över från grannen. Odlingarna måste ligga mer avskilt om de ska lyckas vara ekologiska, säger agronomen Devani Pereira, 30.
Han arbetar för kaffekooperativet Cooxupé och hjälper bland annat familjen Silva med att ge råd kring vilka kemiska bekämpningsmedel som ska användas och när. Familjen har 20 hektar kaffeodling som far och son sköter tillsammans med två heltidsanställda. De menar att det bästa sättet att hålla insekter och skadedjur borta är att hålla så rent som möjligt mellan buskarna.
– Men många besprutar med kemiska bekämpningsmedel i förebyggande syfte. Får man en smitta blir ju hela skörden förstörd, säger Helvio Silva, 25, som driver gården med sin pappa.
Världsmästare på besprutning
På grund av den stora tillgången på mark, det goda klimatet och den billiga arbetskraften har Brasilien de senaste femton åren blivit en av världens största livsmedelsexportörer. En stor del av nötköttet, kycklingen, sojabönorna, apelsinjuicen, sockret och kaffet som världen äter kommer härifrån.
För att kunna sälja till det pris som konsumenterna anses vilja betala har Brasilien blivit världsmästare på att använda kemiska bekämpningsmedel. Varje år använder Brasilien upp mot en miljon ton bekämpningsmedel. Det är en femtedel av hela världens förbrukning.
Eftersom livsmedelsexporten är grunden till att Brasilien blivit världens sjunde största ekonomi ser regeringen mellan fingrarna vad det gäller användningen av kemiska bekämpningsmedel.
Förra året skapade det brasilianska jordbruksdepartementet ett dekret som gjorde det tillåtet att använda den förbjudna substansen cyantraniliprole på kaffeodlingarna i Minas Gerais.
Förutom att substansen utsätter arbetarna för stora hälsorisker är den väldigt giftig för bin. Bina behövs för att pollinera kaffeblommorna. Och när bina inte längre kan pollinera rubbas naturen och kaffeskörden minskar drastiskt.
– Det är en ond cirkel. Vi kommer aldrig bort från gifterna, säger José Carlos Sousa, 56.
Han är en av ledarna för lantarbetarnas fackförbund i staden Guaxupé, som är hjärtat i den brasilianska kaffeproduktionen. Han är orolig för arbetarnas hälsa.
– Många som arbetar på landsbygden kan varken läsa eller skriva. De förstår inte hur giftiga dessa medel är, säger han.
För att inte avskräcka arbetarna kallar plantageägarna gifterna för »medicin« och inbillar arbetarna att det inte finns några risker.
– På vissa av plantagerna delar man ut skyddsutrustning, men munskydden och skyddsglasögonen fungerar inte i hettan på plantagerna. Många av arbetarna tar av sig skydden och blir förgiftade, säger José Carlos Sousa.
Förgiftningsskador och stora mörkertal
Vid akutmottagningen i staden Nova Resende, som ligger mitt i kafferegionen, har de tagit emot flera offer med förgiftningsskador, men menar att mörkertalet är ännu större.
– Arbetarna kanske blir yra, mår illa och spyr, men de söker inte upp sjukhuset, säger en av sjuksköterskorna som vill vara anonym.
Hon menar att naturen och djuren tar den första smällen då gifterna runnit ner i grundvattnet. Detta hotar i sin tur hela befolkningen i området. Läkaren Lia Geraldo har i över tio års tid varnat för effekterna av de kemiska bekämpningsmedlen och menar att den höga förbrukningen gör att ingen längre går säker. Gifterna finns i vattnet och i maten som sprids över världen.
Chefen för världens största kaffekooperativ är däremot inte så orolig. Hans kamp handlar istället om att öka produktionen. Att plantagerna besprutas ser han som något nödvändigt.
– Det går inte att göra på något annat sätt. Det blir bara dumt, säger Carlos Alberto Paulino da Costa, chef för Cooxupé.
Han drar ett skämt som han hört av en italiensk kaffeimportör.
– Det snabbaste sättet att bli fattig är att börja odla ekologiskt kaffe, säger han.
Carlos Alberto Paulino da Costa är 76 år och menar att om man ska odla ekologiskt får man ut en skörd som är mindre än hälften så stor per hektar. I så fall måste kooperativet höja kaffepriset med 50 procent, vilket han inte tror att konsumenterna är beredda att betala.
Brasilianskt ekokaffe - en bristvara
I staden Machado, cirka tio mil från Guaxupé, har Brasiliens ekologiska kaffeodlare sin huvudorganisation, Associação de Cafeicultura Orgânica do Brasil, ACOB. Den startades 1998 och har flera hundra kaffeplantager anslutna. Deras chefsagronom tycker att Guaxupés chef är fel ute när han säger att det inte är ekonomisk hållbart att odla ekologiskt kaffe.
– Visst, det är svårare att odla ekologiskt kaffe. Det kräver mer kunskap, arbete och utrymme, men det kräver inga insatser som kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel och är inte omöjligt, säger Cassio Franco Moreira. Men visst måste odlarna få en högre ersättning för det arbete de gör för både naturens och människors hälsa!
Han driver en ekologisk kaffefarm sedan 1991 och menar att det måste göras mer för att uppmuntra de konventionella odlarna till att gå över till ekologisk odling.
– Företagen som säljer konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel besöker varenda kaffefarm och övertalar odlarna att köpa deras produkter. Vi ekologiska odlare skulle behöva, att agronomer besöker våra gårdar, stödjer oss och ger råd om ekologisk odling, menar Cassio Franco Moreira.
Det tråkiga för honom är att kampen är så ojämn. Endast 0,25 procent av Brasiliens kaffeplantager är ekologiska.
– Problemet är att priset för konventionellt kaffe är så högt nu. Odlarna klarar sig bra. De vågar inte riskera att tjäna mindre och satsa på ekologiskt kaffe som är dyrare att odla, säger han.
Henrik Brandão Jönsson
