Trädgården bygger på permakulturens principer. Det innebär att inga bekämpnings- eller gödningsmedel används, att växter samplanteras så att de stöttar varandra samt att perenna växter väljs framför ettåriga.

FN:s mat- och jordbruksorgan (FAO) uppskattar att 390 miljoner människor i Afrika och Latinamerika ägnar sig åt någon form av urban odling. Stadsodlingarna som har blommat upp runtom i Sverige är därför del av en global trend. Kända svenska projekt är till exempel Stadsjord i Göteborg eller Trädgård på Spåren i Stockholm, men det finns mängder av odlingar i staden som vi lätt tar för givna. Kolonilotter, odlingar på balkonger, gemensamma trädgårdar i bostadsområden, alléer längs avenyer – alla fyller de funktioner för människor och ekosystem, bland annat genom att de bidrar med vad som kallas ekosystemtjänster.

Att kunna producera mat inne i staden är ett steg i en hållbar riktning. En frontstad och inspirationskälla är Dakar i Senegal där 60 procent av maten som konsumeras är odlad inne i staden.

Ekosystemtjänster är ett begrepp som speglar naturens värde för oss människor. 90 procent av all växtlighet är beroende av pollinatörer – det är en tjänst som till exempel bin gör gratis. Att det är gratis betyder inte att det är utan värde, i detta fall är det precis tvärtom, ekosystemtjänster är ovärderliga. Några av de mest relevanta ekosystemtjänsterna i urbana miljöer är luftrening, bullerskydd och dagvattenhantering, samt inte minst rekreationella och kulturella värden.

Historiskt sett har andra slags ekosystemtjänster, som matproduktion, varit mer relevanta i Europeiska städer. Till exempel odlades mycket grönsaker inne i London under första och andra världskriget i så kallade Victory Gardens, för att komplettera de få ransoner som allmänheten hade tillgång till.

Idag beräknas ca 15 procent av matförsörjningen i världen komma från städer. Städer tar upp runt fyra procent av jordens yta, men förbrukar 80 procent av resurserna. Att kunna producera mat inne i staden är ett steg i en hållbar riktning. En frontstad och inspirationskälla är Dakar i Senegal där 60 procent av maten som konsumeras är odlad inne i staden.

Lokal mat kan bidra till hållbar utveckling på flera plan. Miljömässigt så vinner vi kortare transporter, mer biodiversitet och lokala näringscykler. De sociala aspekterna rör kulturell identitet och transparens vad gäller produktionsvillkor, samt fler lokala arbetstillfällen vilket leder till ökad inkomst för lantbrukare.

Ur ett hälsoperspektiv finns dessutom vinster i form av ökad tillgång till färska grönsaker och sundare djurhållning. Till skillnad från ekologisk mat finns inte några officiella kriterier för vad som får kallas “lokal mat”, vilket innebär att begreppet idag är något luddigt.

I en global värld där en av de största sociala klyftorna inte är mellan Nord och Syd, utan mellan stad och landsbygd, är stadsodling ett mycket intressant fenomen som kanske kan bidra till att minska klyftan och föra människor närmare varandra.

Caroline Faxe, tidigare praktikant på Surplus People Project.