– I det här landet följs inte lagarna och arbetarnas rättigheter skyddas inte. Facket är därför enormt viktigt men fackföreningarna är svaga och arbetar i motvind. Därför är stöd utifrån oerhört viktigt, säger STBIH:s ordförande Mersiha Beširović.

STBIH startade efter kriget och har därför inget arv från det gamla systemet. Nätverket Para-Legal bygger på en modell där fackmedlemmar tränas i att ge juridisk rådgivning och att förhandla med arbetsgivaren. Programmet har utarbetats i samarbete med flera lokala enskilda organisationer.

– Vi hade varken kunna starta eller driva nätverket utan stödet från Handels i Sverige. Och de medlemmar som är engagerade kommer främst från vårt kvinnonätverk som också fick fart tack vare samarbetet med Handels, säger Mersiha Beširović.

Projektet har just gått in i en ny fyraårsperiod. Karin Jungerhem, internationell sekreterare på Handels, säger att fokus även kommer att ligga på organisering och politisk påverkan.

– Alla arbetstagare ska behandlas med respekt. De har rätt att ha en röst. I dag kommer världen närmare eftersom många företag verkar globalt och tillverkning har flyttat utomlands, säger hon.

På STBIH:s kontor träffar jag fem kvinnor som just nu får hjälp av nätverket. De tillhör en grupp städerskor som sparkats från Sarajevo City Center: ett av de mest moderna varuhusen i staden. De anställdes på fasta kontrakt 2014. Efter ett år togs en städagentur in som enligt cheferna skulle ”träna” dem. Av agenturen blev tillsagda att slarva för att spara. Att använda samma svamp på toaletten som i restaurangen. Att blanda ut tvålen med vatten.

– De ville bli av med oss och i stället anlita firman: för att spara pengar, säger Sema Osmanović.

Städerskorna vägrade fuska och sade inte upp sig frivilligt. Då fick de sparken: alla 30 på en dag. Sen utsattes de för alla slags trakasserier. De kallades bland annat för lata analfabeter som inte gjorde sitt jobb.

Vid ett tillfälle bröt sig städagenturen in i deras skåp och kastade ut deras tillhörigheter. Samtidigt erbjöds de knappt 5 000 kronor i ett slags slutbetalning, samt att vissa kunde få börja jobba för agenturen under sämre villkor.

– Terrorn pågick i två månader. De försökte tvinga oss att skriva på olika slags avtal och lova att vi inte tänkte stämma företaget, säger Hana Hodžić.

Hennes son, juridikstuderande Arnel, var den som kontaktade facket. Städerskorna var själva inte medlemmar eftersom arbetsgivaren sagt nej. De visste inte vart de skulle vända sig. STBIH försökte förhandla med företaget och påpekade alla fel som gjort under processen. Både rent juridiska, exempelvis att företaget hade ändrat sina regler över en natt utan att konsultera facket, och att städerskorna utsatts för kränkande behandling, men de vägrade backa. Nu har advokater anlitats för att driva en grupptalan mot företaget.

– Chefen var chockad. Han trodde inte att en grupp städerskor skulle stå upp för sina rättigheter, säger Azra Bubregović.

Mersiha Beširović säger att STBIH är säkra på att de kommer att vinna i rätten på grund av alla fel som företaget har gjort. Problemet är att det kommer att ta tid: upp till två år. Om städerskorna får rätt kommer företaget att dömas att betala ut lön med ränta för hela perioden och att återanställa dem.

Nätverket Para-Legal har funnits i tre år och nått goda resultat: 73 procent av de fall som facket har tagit sig an har klarats upp till förmån för arbetarna. Många anställda i landet vågar varken klaga på brister eller gå med i facket och framgångarna med nätverket har lett till ökat förtroende och till fler medlemmar.