Att öva svenska på IMs kontor i Göteborg är så populärt att verksamheten har utökats två gånger redan, och kanske ska utökas igen. − Det har varit en otrolig höst, säger verksamhetsutvecklare Åsa Almberg.
Redan en kvart före utsatt tid ringer de första besökarna på dörren. Det är måndag eftermiddag och dags för veckans första Café Tala svenska på IMs lokalkontor i Göteborg.
Khadar Shaani, 27 år och från Somalia, är en av de första som hinner få av sig skorna och gå in i lokalen.
− Det är bra för mig att komma hit. Annars träffar jag inga andra svenskar. De har inte tid för mig, de bara jobbar och studerar, säger han och skrattar.
Just att träffa nya människor, få kontakt med etablerade svenskar och bygga upp relationer, tror verksamhetsutvecklare Åsa Almberg är en viktig del av Café Tala svenska.
− Det här är inte bara ett tillfälle att öva svenska, utan också en chans att lära känna nya människor. För många tror jag till och med att relationerna man skapar här är viktigare än svenskträningen. Man märker när folk kommer att de blir väldigt glada av att se varandra, säger hon.
Det har varit en intensiv höst, och IMs kontor i Göteborg har fått fler intresseanmälningar från människor som vill bli volontärer under bara några få veckor än man normalt får under ett helt år. Efter att redan ha utökat språkcaféet, från ett till tre tillfällen i veckan, funderar man nu på att utöka det ytterligare.
− Det är fantastiskt att det kommer så många, men det börjar bli trångt. Det blir svårt att höra varandra och svårare att bygga upp de här relationerna, som är så viktiga, säger Åsa Almberg.
Ett surr har fyllt lokalen, och i varje vrå står och sitter människor och diskuterar kring eftermiddagens tema: relationer. Mohammed Harkal från Syrien, som är här för första gången, står mitt i rummet med armarna i kors och ser sig omkring med ett stort leende.
− Jag blir så glad av att vara här. Det är nästan som en festival, för här finns människor från alla kulturer. Jag vill att alla i samhället ska acceptera varandra och då hjälper sådana här platser. Här ses vi i samma rum och pratar samma språk, och vi har respekt för varandra. Vi är ju alla människor, säger han.