Det är lätt att bli dyster när man tänker på all plast i haven. Men det har börjat hända spännande saker för att lösa problemet. Följ med till Bangladesh, Frankrike och Tanzania – eller varför inte Göteborg – och låt dig inspireras av smarta innovationer, kluriga lösningar och införda plastförbud.
1. Färre plastpartiklar från tvättstugan
Varje gång du tvättar kläder av syntetiskt material så lossnar mikroplast. Stora mängder åker genom reningsverken och ut i haven eller hamnar i naturen tillsammans med slammet. För att komma till rätta med tvättens plastpartiklar har det kommit flera nya initiativ som förhoppningsvis kan minska mängden partiklar som släpps ut från tvättmaskinerna.
Bland annat har en ny slags tvättpåse uppfunnits som fångar upp 90 procent av alla syntetfibrer som plagget släpper ifrån sig i tvättmaskinen. Det har också uppfunnits ett filter som tar bort en del av de små mikrofibrerna. En annan smart lösning som är på ingång är en boll som kan suga åt sig upp emot 30 procent av fibrerna som tvätten släpper ifrån sig.
Läs mer om syntetplaggens påverkan på havet
2. Förbud mot mikroplaster i smink
Den svenska regeringen har lagt fram ett förslag till förbud mot användandet av plastpartiklar i kosmetiska produkter. Förbudet föreslås träda i kraft 1 juli 2018. Nya Zeeland förbjuder också dessa mikroplaster 2018. Även USA inför ett liknande förbud 2019. Trots att mikroplaster i smink är en väldigt liten del av det stora problemet med plast i haven, så är det förstås goda nyheter.
3. Plastpåseförbud från Bangladesh till Tanzania
I Sverige använder vi cirka 130 tunna bärkassar per person varje år. Det är inte bara slöseri med jordens resurser. Plastpåsen är också det vanligaste skräpet längs våra kuster och är farlig för djur som bor i haven. Land efter land förbjuder därför plastbärkassar och först ut var Bangladesh 2002. Rwanda, Italien Frankrike, Taiwan, Tanzania, Kenya och delar av Indien har följt efter.
Danmark införde en skatt på plastbärkassar redan 1993. När Irland införde en skatt på bärkassar minskade konsumtionen med 90 procent. Nordirland och England har också följt efter och infört skatt på plastbärkassen. I Sverige finns sedan länge en kostnad på påsar i livsmedelsbutiker men tyvärr inte på plastpåsar från andra butiker. Det skulle Naturskyddsföreningen gärna vilja ha.
Läs mer om hur du kan tänka kring påsar och kassar
4. Varor helt utan förpackningar
Är det möjligt att sälja varor helt utan förpackningar? En genomsnittlig svensk slänger närmare 500 kilo hushållssopor om året. En stor del av avfallet består av förpackningar. Förpackningar, hela eller i småbitar, är också bland det vanligaste förekommande plastskräpet i haven.
En ny trend är butiker som bara säljer varor utan emballage. I en lång rad tyska städer, i Köpenhamn och i Paris finns butiker där alla varor säljs i lösvikt utan emballage. Nu kommer konceptet med förpackningsfria butiker till Sverige. Först ut var en butik i Malmö och snart kommer konceptet också till Stockholm.
5. Frigolit- och plastlådor byts ut mot papper
Flera företag har bytt ut hämtmatens frigolitlådor och plastlådor till papplådor. Ett annat exempel är ett svenskt företag som har ersatt all frigolit i sina platta paket med kartong, vilket minskat företagets användning av frigolit med 8 000 ton per år globalt.
6. Utökad plastpant
Genom pant ökar vi möjligheten att återanvända plastflaskor, plastpåsar och kaffemuggar. Pantsystem för plastflaskor (PET-flaskor) finns i vissa länder men långt ifrån alla. I Tyskland har de infört pant på kaffemuggar och i Sverige har vi så smått börjat med pant på saftflaskor och pant på plastpåsar. Nu hoppas vi att fler länder inför pant för att ge plastprylarna ett längre liv.
7. Havssoptunna dammsuger upp plast
Havssoptunnan tar upp kampen mot plasten, åtminstone i våra hamnområden. Soptunnan, som uppfunnits av två surfare, slukar skräp, olja och plast med glupande aptit och pumpar ut rent vatten i andra änden. Tunnan är en enkel anordning, som består av hink, pump och filter som töms med jämna mellanrum.
8. Fiskenät blir lego
Många fiskenät och tampar blir kvar i havet och bygger på plastansamlingen. 2012 samlades 418 ton nät och tampar in från världshaven. Genom att återvinna fiskenät går inte lika mycket plast till spillo, det har ett danskt företag tagit fasta på och återvinner fiskenät som blir lego.
9. Naturmaterial på fotbollsplaner
Konstgräs släpper ifrån sig mikroplast. Dessa är sannolikt inte en av de stora källorna till plast i just haven men hamnar i dagvattnet och närmiljön. Det är därför ändå miljösmart att flera kommuner nu satsar på naturmaterial som kork och gräs på nya fotbollsplaner.
10. Nordisk kamp mot engångsplasten
De nordiska länderna har gått samman och antagit en nordisk plaststrategi. Tillsammans ska ska ländernas regeringar strida mot den onödiga plastanvändningen och för att minska skräpet i haven. Bland annat handlar det om att förhindra plastskräp genom att bli bättre på att återanvända plast. Att informera människor om vad mikroplaster är och var de kommer ifrån ingår också i det nordiska samarbetet. Länderna verkar också för att EU ska prioritera plasten.
11. Strandstädardag i hela Norden
De fem nordiska länderna omges av samma hav. Men vem har ansvaret att ta hand om den plast som landar på våra stränder? Den 6 maj 2017 arrangerades den allra första gemensamma nordiska strandstädardagen då tusentals människor tog sig ut i sitt närområde för att städa.
FAKTA
- Minst åtta miljoner ton plast hamnar i haven varje år och enligt beräkningar finns i dag ungefär 150 miljoner ton plast i haven.
- Majoriteten av allt skräp som finns i havet har slängts på land och förts till havet med regnvatten, vindar och floder.
- På 50 år har plastförbrukningen ökat 20 gånger.
- 40 procent av den plast som tillverkas används till engångsförpackningar som också är det vanligaste skräpet i havet.
Läs mer om plast i havet på Naturskyddsföreningens faktasida
