Val till EU-parlamentet

RFSU kräver att EU och dess medlemsländer respekterar och följer Lissabonfördraget och dess grundläggande värderingar, inklusive mänskliga rättigheter kring SRHR.

Respekten för mänskliga rättigheter är en av EU:s grundläggande värderingar, något som anges i Lissabonfördraget liksom i stadgan för mänskliga rättigheter. EU betraktar de mänskliga rättigheterna som allmänna och odelbara och ska främja och försvara dem aktivt både inom de egna gränserna och i sina förbindelser med länder utanför EU.

EU:s människorättspolitik omfattar medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den syftar också till att främja kvinnors och barns rättigheter, liksom rättigheterna för fördrivna personer och personer som tillhör minoriteter.

SRHR är en del av de mänskliga rättigheterna genom exempelvis rätten att bestämma antal barn man vill ha, rätten till likabehandling och icke-diskriminering, rätten att bestämma kring ens egen sexualitet och rätten till medbestämmande i sexuella relationer och äktenskap.

Motståndet mot SRHR har visat sig i EU-parlamentet under denna mandatperiod bland annat genom att den s.k. Estrelarapporten om SRHR inte röstades igenom. De mest kontroversiella områdena i den icke-bindande rapporten handlade om kvinnors rätt till laglig, säker och tillgänglig abort samt rätten till sexualundervisning, men även om HBTQ-personers rättigheter och rätten till preventivmedel. Även den årliga jämställdhetsrapporten för 2012 röstades ner av parlamentet. Ingen av dessa rapporter var lagstiftande utan de var endast så kallade initiativrapporter.

Exempel på övriga hot mot mänskliga rättigheter inom EU är en ökad främlingsfientlighet samt inskränkningar i reproduktiva rättigheter i t.ex. Italien, Spanien och Rumänien genom inskränkningar i aborträtten. Genom EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) har det via en undersökning (från år 2014) rapporterats att 33 procent, av 42 000 intervjuade kvinnor, själva uppgivit att de någon gång efter 15 års ålder blivit utsatta för sexuellt eller fysiskt våld. Över hälften av de tillfrågade, 55 procent, uppgav att de utsatts för sexuella trakasserier, ofta på sin arbetsplats. FRA har även via en enkät (från år 2013) om HBTQ-personer visat att 47 procent, av de 93 000 som svarat, själva uppgivit att de upplevt diskriminering eller trakasserier det senaste året. Det finns jobb att göra inom EU.

EU:s bistånd

EU är en av världens största biståndsgivare och därför är det extra viktigt att de insatser som görs riktas dit de gör mest nytta. EU:s inställning till frågor som rör SRHR är avgörande för personer som arbetar med att stärka rättigheter runt om i världen. Idag finns det starka krafter som vill begränsa inte minst kvinnors rättigheter runt om i Europa. Detta riskerar också att ge avtryck i EU:s viktiga biståndsarbete. Det är mycket viktigt att motverka dessa krafter och att EU förblir en stark kraft för SRHR som en del av mänskliga rättigheter.

Varje år dör 287 000 kvinnor till följd av graviditetsrelaterade komplikationer eller osäkra aborter runt om i världen. Av dem är ungefär 70 000 tonåringar. Globalt sett saknar 222 miljoner kvinnor moderna preventivmedel trots att de inte vill bli gravida.

Komplikationer vid förlossning, mödradödlighet, hiv och andra sexuellt överförbara infektioner, oönskade graviditeter och osäkra aborter är alla exempel på sexuell och reproduktiv ohälsa. Bristande jämställdhet, fattigdom, sociala orättvisor, otillräcklig hälso- och sjukvård samt brist på information är olika faktorer som kan ligga till grund för dessa problem.

Vikten av SRHR i utvecklingssamarbetet utgår också från att det finns ett starkt samband mellan brister på SRHR-området och fattigdom. Sexuell och reproduktiv ohälsa utgör – i kombination med avsaknad av rätten och makten att kontrollera antal barn och täthet mellan graviditeterna – ett allvarligt hinder för människors, särskilt kvinnors, möjlighet att påverka sin situation och utveckling.

Därför måste EU ha en ledande roll för att förverkliga en rättvis och universell tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter oavsett kön, sexuell läggning, ålder eller civilstånd. Vi vill att EU fortsätter sitt åtagande att implementera millenniemålen efter 2014 som bland annat innebär ett åtagande att minska mödradödligheten. Inom ramen för biståndsarbetet vill vi också att EU skapar en särskild budgetpost för SRHR och särskilt för preventivmedel. Detta för att göra det möjligt att följa upp och utkräva ansvar för EU:s åtaganden.

Våra valkrav kopplade till EU är följande:

• Mänskliga rättigheter ska genomsyra hela EU:s arbete
• Sexuella och reproduktiva rättigheter (SRHR) ska vara en tydlig del i EU:s biståndspolitik

Val till riksdagen

• Äldres rätt till sin sexualitet - även inom äldreomsorgen
• Ungdomsmottagningsverksamhet ska vara nationellt reglerad
• Minst 10 procent av biståndet ska gå till SRHR

Val till landsting

• Assisterad befruktning ges icke-diskriminerande och på lika villkor i hela landet och ska inkludera rätten till syskonförsök
• Kostnadsfria preventivmedel ska erbjudas med en mångfald av metoder och preparat
• Utvecklad och förbättrad mottagningsverksamhet för unga vuxna 20-25 år
• Vård och behandling ska ges till de som utsatts för sexualiserat våld