Att inte vänja sig och att våga blicka inåt är två saker författaren och statsvetaren Seher Yilmaz tror behövs i kampen för ett mer tolerant samhälle.
Seher Yilmaz har skrivit boken Vad jag pratar om när jag pratar om rasism. På första sidan står det: “Det var inte bara i mitt huvud.” Och boken beskriver just att rasism inte handlar om enskilda händelser, utan om en samhällsstruktur. Rasism är heller inte något som bara förekom förr i tiden, eller på andra platser. Det förekommer nu, i Sverige – och vi måste prata om det.
Att kunna sätta ord på orättvisa strukturer är första steget om vi vill motverka rasism i det svenska samhället, menar Seher. I boken reder hon ut begreppen som behövs för att sätta igång samtalet, och belyser samtidigt forskning om hur rasism tar sig uttryck i Sverige. Utgångspunkten är hennes egna upplevelser.
Men vad är nästa steg? Var ska vi börja om vi vill motverka rasism? Det här är vad Seher tror krävs!
Så motverkar vi rasism enligt Seher Yilmaz
- Vänj dig inte
Människor anpassar sig snabbt till nya situationer. Det tar inte lång tid innan något som först känns omvälvande blir en del av vardagen och vi kan gå vidare. När enstaka offentliga personer pratar om ett vi och dem och målar upp människor med utländsk bakgrund som ett samhällsproblem är det lätt att bli chockad. Men när fler och fler gör det blir det snabbt det nya normala.
Men denna typ av jargong gör det lättare att upprätthålla strukturer som diskriminerar icke-vita i hela samhället. Därför får vi inte vänja oss.
- Måla upp en annan bild
Var en del av förändringen i stället! Hur pratar vi egentligen om kriminalitet, invandring och asylpolitik? Genom att höja rösten och säga ifrån i den offentliga debatten, på sociala medier eller i vardagen kan du vara med och visa att vi bor i ett land som tror på allas lika värde.
- Våga blicka inåt
Väldigt få av oss skulle benämna oss själva som rasister. Rasism sker ofta omedvetet genom att vi upprätthåller vanor och beteendemönster som missgynnar icke-vita. Därför kan det vara en bra idé att lyssna på de som har upplevt rasism och fundera över om det finns några beteenden vi borde sluta med.
- Öva på civilkurage
Civilkurage handlar om att våga ingripa för att förändra en situation. Men det är inte alltid så lätt att säga ifrån och därför behöver vi öva. Om någon säger något rasistiskt kan första steget vara att ta personen åt sidan efteråt och förklara varför den typen av kommentarer kan göra skada. Nästa gång vågar du kanske säga något inför hela gruppen!
- Använd solidaritet och empati som verktyg
För att öka jämlikheten behöver vi känna empati för och visa solidaritet med de som har andra förutsättningar än oss själva, även när det inte påverkar oss. Ett sätt att hitta den där empatin är att är att utgå från en fråga som berör och engagerar dig. Hur uttrycker du din åsikt i den frågan och hur agerar du för att det ska bli bättre? Översätt sedan det engagemanget till solidaritet för de människor med en annan hudfärg än vit, och som därför drabbas av strukturella orättvisor.