Den 16 april höll säkerhetsrådet den årliga öppna debatten om sexuellt våld i konflikt. Debatten hålls för att ge tillfälle att analysera hur sexuellt våld kan undvikas och hur problematiken kan adresseras.
Den öppna debatten grundade sig i generalsekreterarens årliga rapport om konfliktrelaterat sexuellt våld och de trender och tendenser som identifierats i denna. I årets rapport som publicerades i mars 2018 anses grundorsaker till sexuellt våld vara strukturell könsbaserad diskriminering, ekonomisk ojämlikhet och straffrihet med avsaknad av ansvarsutkrävande. Enligt Peace Women Networks markerade årets debatt, under Perus ordförandeskap, ett positivt steg i arbetet för att motverka sexuellt våld som ett krigsverktyg.
Flyktinglägren är i desperat behov av vård för våldtagna kvinnor men det finns också ett enormt behov av säkra aborter och preventivmedel.
Razia Sultana som företrädde civilsamhällets arbetsgrupp för kvinnor, fred och säkerhet höll ett anförande inför säkerhetsrådet. Razia som den första rohingya som hållit ett anförande inför rådet redogjorde för situationen i Myanmar och beskrev de massvåldtäkter, tortyr och kränkningar av mänskliga rättigheter som armén utsatt tusentals rohingya-kvinnor och flickor för. Hon betonade att det som sker i Myanmar inte är en isolerad händelse utan det systematiska sexuella våldet används som vapen mot civilbefolkningen i flera av de konflikter som nämns i rapporten, bland annat Jemen och Syrien.
Razia hävdade att den omfattande katastrofen i Myanmar hade kunnat undvikas om omvärlden inte ignorerat varningssignalerna.
Razia hävdade att den omfattande katastrofen i Myanmar hade kunnat undvikas om omvärlden inte ignorerat varningssignalerna. Vidare uppmanade Razia det internationella samfundet att påskynda och öka sina humanitära insatser för att stötta flyktingar genom tillgång till sjukvård, sanitet, vatten och hygien. Hon framhöll att flyktinglägren är i desperat behov av vård för våldtagna kvinnor men att det också finns ett enormt behov av säkra aborter och preventivmedel.
Civilsamhällets redogörelse välkomnades av medlemsstater som i sin tur betonade att civilsamhället besitter en ovärderlig roll och unik expertis som är behjälplig för att förstå de svårigheter och möjligheter som finns på marken. Civilsamhället har förmåga att identifiera, utforma och förverkliga strategier för att möta dessa utmaningar.
FN:s vice generalsekreterare Amina Mohamed framhöll att medlemsstaterna måste bemöta och ta itu med strukturella ojämlikheter som driver sexuellt våld i konflikt och som lämnar människor sårbara för denna typ av våld. FN:s särskilde representant för sexuellt våld i konflikt, betonade tre prioriterade områden i agendan för att adressera problematiken, vilka handlar om att förändra kulturer av straffrihet, adressera genusbaserade strukturella ojämlikheter och förankra nationellt ägarskap genom att stärka civilsamhället så att respons och insatser blir hållbara.
