2024 års Olof Palme-pris gick till den oberoende grävande journalistgruppen Bellingcat med motiveringen ”I en tid där förmedlingen av nyheter och fakta hotar att eroderas av en allt stridare ström av desinformation från olika aktörer, inklusive nationalstater, står Bellingcat för en lika nödvändig som välkommen granskning av dessa flöden utifrån vad som finns tillgängligt i öppna källor.”

Vi listar Bellingcats bästa tips för att skilja på fakta och fiktion i dina flöden:

• Var försiktig

Tänk på att behandla alla bilder och påståenden med försiktighet. Ibland kan riktiga bilder kopplas till falska påståenden och vice versa

• Var kritisk

Särskilt när det gäller stora, provocerande påståenden. När stora nyheter slår till finns det ofta en hel del återvunnet material som läggs upp på sociala medier. Återanvänt material är material från andra konflikter eller tidsperioder som publiceras som om de vore från den aktuella händelsen. Ofta kan detaljer i filmen, som skyltar eller andra detaljer i omgivningen, ge en ledtråd till den verkliga tiden eller platsen där videon togs.

• Kolla källan

Ofta blir bilder virala utan att ha en källa listad. Var försiktig om källan till videon eller påståendet är oklar. Att helt enkelt kontrollera den angivna källan kan ofta snabbt avfärda alla misstänkta påståenden. TikTok-videor som delas vidare på andra plattformar har vanligtvis det ursprungliga inläggets användarnamn vattenstämplat på filmen.

• Kom ihåg att samma plats inte betyder samma händelse

Även om filmen är från området betyder det inte att den är från samma händelse. Ett enkelt sätt att kontrollera är att använda Googles omvända bildsökning på videoskärmdumpar för att se om de har lagts upp tidigare.

• Se upp med manipulation och AI-generering

När videor eller fotografier som är kopplade till en händelse blir virala ser du ofta konton som sprider manipulerade eller helt falska bilder. Gratis och lättillgängliga AI-drivna bildgenereringsverktyg har gjort den här typen av innehåll snabbare att skapa och vanligare. Verktyg som aiornot.com kan hjälpa till att motbevisa påståenden snabbt.

• Var försiktig med statliga aktörer, som ibland delar iscensatta eller opålitliga bilder

I tider av konflikt är det inte okänt att statliga aktörer svartmålar sina motståndare. I vissa fall genom iscensatta videor online.

• Även nyhetsorganisationer gör fel ibland

När du upptäcker nya påståenden om videomaterial ska du alltid leta efter en sekundär mediekälla, helst en som har fått informationen oberoende av den första källan. Nyhetsorganisationer och ledande personer kan ibland använda citat från varandra som informationskällor.

Listan publicerades ursprungligen av Bellingcat och återges här med tillstånd. Den har översatts och förkortats av Globalportalen. 

Om Bellingcat

Bellingcat är ett oberoende kollektiv av forskare, utredare och medborgarjournalister som förenas av en passion för forskning genom öppen källkod. De grundades 2014 och har banat väg för användningen av öppen källkod för att undersöka en mängd olika ämnen. De har undersökt allt från nedskjutningen av flight MH17 över östra Ukraina till polisvåldet i Colombia och den illegala handeln med vilda djur och växter i Förenade Arabemiraten. Förutom att försöka hitta sanningen i en tid av desinformation håller de även utbildningar i sina metoder för journalister, människorättsaktivister och allmänheten.