Valet är över och en ny riksdag är vald. Men det betyder inte automatiskt att Sverige får en ny regering eller att det största partiet får statsministerposten.
I Sverige röstar vi nämligen inte direkt på vem som ska bli statsminister. Vi röstar fram de 349 personer som ska sitta i riksdagen. Därefter börjar processen med att avgöra vem som kan leda en regering som riksdagen accepterar.
Men hur går det egentligen till? Här är stegen från nyvald riksdag till regering.
Det är lätt att blanda ihop riksdagen och regeringen, men de har olika uppgifter.
Riksdagen består av 349 folkvalda ledamöter. Den beslutar bland annat om lagar och statens budget och har till uppgift att granska regeringen.
Regeringen består av statsministern och de övriga ministrarna. Dess uppgift är att styra landet och genomföra den politik som får stöd i riksdagen.
Sverige är en parlamentarisk demokrati. Det betyder att regeringen måste kunna accepteras av riksdagen för att kunna styra.
Efter ett val behöver den sittande regeringen inte automatiskt avgå.
Om statsministern väljer att sitta kvar ska den nyvalda riksdagen rösta om hen har tillräckligt stöd för att fortsätta. En sådan omröstning efter val har varit obligatorisk sedan valet 2014.
Om minst 175 av riksdagens 349 ledamöter röstar nej måste statsministern avgå. Om färre än 175 röstar nej kan statsministern sitta kvar.
Om statsministern i stället avgår börjar arbetet med att hitta en ny.
Då får en person som vi vanligtvis hör betydligt mindre om än partiledarna en huvudroll: riksdagens talman.
När en ny regering ska bildas är det talmannens uppgift att hitta en statsministerkandidat som har möjlighet att accepteras av riksdagen.
Talmannen samtalar med företrädare för samtliga riksdagspartier för att undersöka vilka regeringsalternativ som kan fungera.
Ibland får en partiledare ett så kallat sonderingsuppdrag. Det betyder att personen får undersöka vilka möjligheter som finns att bilda en regering och vilket stöd en sådan regering skulle kunna få från andra partier.
Talmannen bestämmer själv hur sonderingsuppdraget ska se ut och hur länge det ska pågå.
Talmannen bestämmer däremot inte vem som blir statsminister. När talmannen har hittat en kandidat läggs förslaget fram för riksdagen. Det är sedan riksdagsledamöterna som avgör.
Här skiljer sig den svenska regeringsbildningen från vad många kanske föreställer sig. En statsministerkandidat behöver inte få stöd av en majoritet av riksdagen. I stället gäller i praktiken motsatsen: kandidaten får bli statsminister så länge inte en majoritet är emot.
Om minst 175 ledamöter röstar nej faller talmannens förslag. Men om färre än 175 röstar nej blir kandidaten godkänd, oavsett hur många som faktiskt röstat ja. Ledamöter kan också avstå från att rösta för eller emot kandidaten.
Det här systemet brukar kallas negativ parlamentarism.
Det innebär också att ett parti kan släppa fram en regering utan att självt ingå i regeringen eller aktivt rösta för statsministern.
Tänk dig att en statsministerkandidat får:
150 ja
160 nej
39 avstår
Kandidaten blir då statsminister.
Varför? För att bara 160 ledamöter röstade nej. För att stoppa kandidaten hade det krävts minst 175 nej-röster.
Om minst 175 ledamöter röstar nej till talmannens kandidat får processen börja om. Talmannen pratar på nytt med partierna och kan sedan föreslå en annan kandidat. Men försöken är inte obegränsade. Talmannen får lägga fram högst fyra förslag till statsminister. Om samtliga fyra förslag röstas ner ska ett extra val hållas inom tre månader.
När riksdagen har godkänt en statsminister är en viktig del av regeringsbildningen klar. Det är sedan statsministern själv som bestämmer vilka personer som ska bli ministrar och därmed ingå i regeringen.
En regering kan bestå av ett enda parti eller av flera partier tillsammans. När flera partier sitter i regeringen brukar den kallas för en koalitionsregering.
Statsministern presenterar därefter vilka ministrar som ska ingå och avger en regeringsförklaring i riksdagen. Där beskriver statsministern de viktigaste delarna av den politik som regeringen vill driva framöver.
Det formella regeringsskiftet sker sedan vid en konselj på slottet. Där konstaterar statschefen (alltså kungen) att regeringsskiftet har ägt rum.
Nej. En regering vars regeringspartier tillsammans har fler än hälften av platserna i riksdagen kallas en majoritetsregering.
Men Sverige kan också styras av en minoritetsregering, alltså en regering vars egna partier inte har majoritet i riksdagen.
Den svenska negativa parlamentarismen gör det möjligt för en sådan regering att tillträda så länge det inte finns minst 175 riksdagsledamöter som röstar emot statsministerkandidaten.
Därför är det inte bara viktigt vilka partier som sitter i regeringen. Även relationen till partier utanför regeringen spelar stor roll. En regering kan till exempel behöva förhandla med andra partier för att få igenom sin budget eller andra politiska förslag.
När regeringen är på plats är regeringsbildningen avslutad. Men det demokratiska arbetet fortsätter.
Regeringen lägger fram förslag och budgetar, medan riksdagen beslutar och granskar. Samtidigt arbetar civilsamhällets organisationer med att påverka politiken genom opinionsbildning, rapporter, kampanjer och dialog med beslutsfattare. De lyfter också perspektiv från människor som berörs av politiska beslut och granskar hur politiken genomförs.
Även som privatperson kan du påverka mellan valen genom att kontakta politiker, engagera dig i en organisation eller organisera dig kring en fråga du tycker är viktig.
Valdagen avgör vilka som tar plats i riksdagen. Men demokratin formas också av allt det arbete som sker mellan valen – i riksdagen, i civilsamhället och av människor som väljer att engagera sig.
Vill du förstå mer om riksdagen, regeringen, val och hur politiska beslut fattas? På Sveriges riksdags webbplats finns guider och förklaringar om hur den svenska demokratin fungerar.
