Här är våra nya klimatmål
- 50 procent utsläppsminskningar till 2030.
- 40 procent andel förnybar energi till 2030.
- 30 procent energieffektivisering.
– Den svenska regeringen har en hög ambition, en högre ambition än den tidigare regeringen, men vi ser också att vi är ett i ett sent steg i förhandlingarna, säger Romson till SvD.
De nya nivåerna ligger i linje med Socialdemokraternas tidigare förslag – där målet för energieffektivisering dock låg på 40 procent. För MP – som ville se 60–45–40 – är regeringens position alltså inte lika ambitiös som partiets ursprungliga.
Europeiska klimatmål
Mellan den 23-24 oktober ska EU ta beslut kring klimatmålen inför 2030. Tidigare har det föreslagits att växthusgaser ska minska med 40 procent, förnybar energi ska öka med 27 procent samt att energieffektivisering ska införas.
Åsa Romsons kommentar i SvD:
– Miljöpartiet anser att det är bra att den nya regeringen tydliggör höjda och ambitiösa mål. Inför EU-förhandlingarna är det viktigt att peka på att vi är en progressiv regering som tror att klimatarbete också är något som ger stimulans till jobb och ekonomi i Europa.
Möjligheterna att påverka beslutet som nästa vecka kommer på EU-nivå bedömer Åsa Romson som ”liten”:
– Vi drar det så mycket vi bara kan åt det håll vi kan. Men ganska få länder har lika ambitiösa mål som den svenska regeringens mål.
Naturskyddsföreningens kommentar
Svante Axelsson, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen, är lättad över att det till slut blev tre mål och att de är bindande. Han är också positiv till att ambitionerna höjs jämfört med tidigare regering:
– Men vi tycker att det är för svagt, säger han och säger att ambitionerna måste vara högre för att Sverige ska kunna nå målet om noll utsläpp 2050.
– Återigen skjuter man problemen framför sig. Men får vi detta som EU-beslut är det väl acceptabelt.
Är det möjligt att de svenska nivåerna blir EU-politik?
– Ja, det tror jag. Det finns fler krafter som drar åt samma håll: klimatfrågan, jobbpolitiken och Putin-oberoendet, säger Axelsson och pekar på att oron för Rysslands agerande gjort att frågan om energieffektivisering lyfts till följd av försörjningsproblematiken inom EU.
