– Våra team i Bangladesh hör fruktansvärda berättelser om våld mot civila i norra Rakhine. Rapporterna visar på stora interna flyktingströmmar med rohingyer och andra minoriteter. Byar och hus har bränts ner, inklusive två av våra fyra kliniker, säger Karline Kleijer, Läkare Utan Gränsers akutsamordnare.

De pågående militära insatserna i sydvästra Myanmar i delstaten Rakhine har lett till ett akut behov av humanitära hjälpinsatser i området. Militärinsatserna inleddes den 25 augusti, efter ett flertal attacker mot polisstationer och militärbaser av motståndsrörelsen Arakan Rohingya Salvation Army (ARSA).

Som en konsekvens har över 400 000 rohingyer flytt till grannlandet Bangladesh. Där lever de under mycket svåra förhållanden med begränsad tillgång till sjukvård, rent vatten, latriner och mat. Den kvarvarande befolkningen i norra Rakhine, som uppskattas till flera hundratusen människor, nås inte i dagsläget av humanitär hjälp.

- Vi fruktar att de som är kvar i området inte har tillgång till den hjälp de behöver. Skadade, sjuka och kroniskt sjuka personer i norra Rakhine måste omedelbart få hjälp och området måste förses med akutsjukvård och annan humanitär hjälp, säger Karline Kleijer.

Reseförbud förhindrar hjälp

I nuläget befinner sig omkring 120 000 internflyktingar i centrala Rakhine och människorna är helt beroende av humanitär hjälp för att överleva. Vi har tidigare bedrivit mobila kliniker i flera läger och byar, men sedan i slutet av augusti har all internationell personal nekats inresetillstånd.

- Innan vi blev tvungna att pausa vår verksamhet på grund av uteblivna resetillstånd och ett förbud mot internationell personal bistod vi med sjukvård i Maungdaw och Buthidaung i norra Rakhine, säger Karline Kleijer.

Regeringen har spridit anklagelser mot FN och internationella hjälporganisationer. Myndigheterna anklagar hjälporganisationer för att samarbeta med ARSA, vilket i sin tur har lett till att våra lokalanställda personal inte vågar gå till sitt arbete.

Norra Rakhine har även utropats till en militärzon av regeringen, vilket resulterat i ännu fler administrativa hinder och begränsningar vad det gäller tillgänglighet. Myanmars regering uppger att de på egen hand vill hantera de humanitära hjälpbehoven i Rakhine. Detta ger anledning att befara att hjälpen inte kommer att nå de människor som behöver den mest.

– Att lägga det humanitära biståndet under regeringens kontroll kan ses som ett nytt modus operandi av Myanmar. Troligtvis kommer detta innebära ännu större inskränkning på möjligheten att få tillträde till området. Det enda sättet att försäkra att hjälpen baseras på behov är att hjälpen kommer från oberoende och neutrala humanitära aktörer, säger Benoit De Gryse, Läkare Utan Gränsers operativt ansvarige för Myanmar.

– För att försäkra att människor får tillgång till medicinsk vård och annan humanitär hjälp måste Läkare Utan Gränser och andra internationella hjälporganisationer få tillträde till hela Rakhine. Annars löper människor stor risk att dö i onödan, säger Benoit De Gryse.