Visste du att det på pappret ser bättre ut för klimatet att äta en köttbit från Brasilien än att äta bönor från Öland? Det här stämmer förstås inte i verkligheten. Men så verkar det i statistiken. Den tar nämligen inte hänsyn till de utsläpp vår import och våra utrikesresor orsakar i andra länder.
Sverige framställs ofta som ett föregångsland när det kommer till utsläppsminskningar. Den bilden är dock inte helt sann. Faktum är att de utsläpp av växthusgaser som vår konsumtion orsakar, de så kallade konsumtionsbaserade utsläppen, inte har minskat alls. De här utsläppen är faktiskt dubbelt så stora som de utsläpp som sker inom Sveriges gränser. Två tredjedelar av de konsumtionsbaserade utsläppen sker i andra länder. Trots det omfattas inte de här utsläppen alls av dagens klimatpolitik.
Här kan du läsa och ladda ner hela vår rapport om de konsumtionsbaserade utsläppen.
Och det finns en anledning till politikernas snävt svenska fokus – de nationella utsläppen av växthusgaser har minskat med omkring 25 procent sedan 1990. Under samma period har däremot de utsläpp som Sveriges import och utrikesresor orsakar i andra länder legat ganska stilla på en mycket hög nivå. Det här visar siffror från Naturvårdsverket och SCB.
Osynliga utsläpp
De konsumtionsbaserade utsläpp som Sverige orsakar utgör omkring 100 miljoner ton växthusgaser, mätt i koldioxidekvivalenter, per år. Två tredjedelar av dessa utsläpp sker i andra länder. Det här kan jämföras med de svenska nationella utsläppen, som ligger på omkring 54 miljoner ton om året. I den siffran ingår även utsläpp som orsakas av svensk export.
Ingen vinner på siffertrixandet
De konsumtionsbaserade utsläppen är med andra ord betydligt mer omfattande än de nationella. Att dagens klimatmål trots det endast behandlar de utsläpp som sker inom Sveriges gränser medför flera svårigheter. Några av de största problemen är:
En skev bild av verkligheten: Att bara räkna med de utsläpp som sker inom Sveriges gränser leder till skruvade siffror – uppgifter som i sin tur kan medföra en felaktig bild av verkligheten och fel klimatpolitiskt fokus. Med klimatmålens nuvarande form ser det till exempel ut som att vi lyckas bättre med utsläppsminskningarna om vi ökar vår livsmedelsimport än om vi äter mat producerad i Sverige, eftersom utsläppen utanför Sverige inte ingår i mätningarna. Samma problematik gäller för våra resor – just nu får vi bättre utsläppsstatistik om vi flyger till New York än om vi väljer att resa med buss i Sverige.
Utsläpp ingen låtsas om: Just nu räknas inte utsläppen från internationell flyg- och sjöfart in i något lands klimatstatistik. Räknar man samman alla länders flyg- och sjöfartsutsläpp blir det 45 gånger mer än Sveriges nationella utsläpp. Vill man visa olika sektorers verkliga klimatpåverkan går det alltså inte att blunda för de konsumtionsbaserade utsläppen.
Bryter mot politiska mål: Hela riksdagen står bakom att vi inte ska lämna över miljöproblem till nästa generation eller till andra läder – det så kallade generationsmålet. Att inte ha några mål för konsumtionsutsläppen är alltså inte bara osmart, utan det strider också mot mål som politikerna är eniga om.
Dimridåer: Att inte räkna med de konsumtionsbaserade utsläppen försvårar möjligheterna att sätta in rimliga politiska åtgärder. Det gör det också svårt för medborgare att göra egna aktiva val för att minska sina utsläpp. För hur ska vi kunna se hur utsläppen kan minska på riktigt om vi bortser från merparten av de över hundra miljoner ton utsläpp som vår egen konsumtion orsakar?
Sluta stoppa huvudet i sanden!
När det gäller de nationella utsläppen har vi lyckats uppnå en minskning. Det är bra! Det är också viktigt att behålla de nuvarande nationella klimatmålen. Men nu är det på tiden att också våra konsumtionsbaserade utsläpp minskar. Det första steget för att lyckas är att synliggöra de här utsläppen.
Så, politiker: Det är fel läge att stoppa huvudet i sanden – sluta gömma de konsumtionsbaserade utsläppen. Vi vill se motsatsen: modiga politiker som fokuserar på att få ner utsläppen, på riktigt. Börja med att besluta om ett kompletterande klimatmål som säger att också Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp ska minska.
