Rekordmånga människor drevs på flykt i sitt eget land under 2018. Den största orsaken var väderrelaterade katastrofer, något som förväntas bli allt vanligare på grund av klimatförändringarna. De som drabbas hårdast är människor som lever i fattigdom.
Under 2018 tvingades 28 miljoner människor lämna sina hem för en osäker framtid på flykt i sina egna hemländer som så kallade internflyktingar, berättar en ny rapport från Norwegian Refugee Council och deras Internal Displacement Monitoring Centre, IDMC. 17,2 miljoner drevs på flykt förra året på grund av katastrofer, medan våld och konflikter var orsaken bakom att 10,8 miljoner människor tvingades fly. Den allra största delen, 16,1 miljoner, mer än hälften drevs på flykt på grund av väderrelaterade katastrofer, såsom orkaner, stormar, översvämningar och torka. Även bränder, jordskred och extremt höga temperaturer tillhör de väderrelaterade katastrofer som drev människor på flykt. Det innebär att varannan sekund drevs en person på flykt på grund av extremt väder.
Många av de som drivits på flykt av extremt väder återvänder till sina hem så fort de kan, så fort orkanen bedarrat eller vattnet dragit sig tillbaka, men förblir ofta sårbara då deras hem eller försörjning förstörts. För dem väntar en mödosam kamp för att bygga upp sina liv på nytt. För 1,6 miljoner väntade ett fortsatt liv på flykt, då de inte kunde återvända till sina hem.
Klimatförändringar förvärrar situationen
Medan det är svårt att säga om att en enskild torka eller orkan är kopplad till klimatförändringar, kan vi förvänta oss att extremt väder kommer att bli allt vanligare i takt med klimatförändringarna. Det finns tecken på att orkanerna blir starkare, blötare och mer långvariga än tidigare. De utvecklas fortare, vilket gör att det blir svårare att förvarna och förbereda sig i tid. Dessutom når de områden som tidigare varit förskonade från dem.
– Vi måste radikalt minska de utsläpp som driver klimatförändringarna, det är en angelägen fråga för hela vår planet. Inte minst för de som lever i fattigdom som drabbas hårdast att klimatförändringar, trots att de själva bidragit minst till att skapa dem, säger Karin Lexén, Generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.
Många människor, framför allt människor som lever i fattigdom, är väldigt sårbara för klimatförändringar och extremt väder. Med redan små marginaler har de inte många möjligheter att anpassa sig vid snabba förändringar.
En stor majoritet av världens fattigaste är kvinnor, så trots att kvinnor överlag bidrar mindre till klimatförändringar än män, så drabbas de hårdare.
Klimatförändringar förvärrar våld och konflikter
Även våld och konflikter påverkas av klimatförändringar, eftersom torka och extremt väder ökar konkurrensen om resurser som färskvatten, odlingsbar jord, marktillgång och även jordbruksprodukter till rimliga priser. I och med att många människor får svårt att försörja sig och drivs på flykt blir samhället instabilare.
– Klimatförändringarna är ett växande hot mot fred och välstånd, menar FNs Generalsekreterare António Guterres. Han var tidigare högkommissionär för FN:s flyktingkommissariat UNHCR och har upprepade gånger påpekat sambanden mellan klimatförändringarna, global instabilitet och en växande mängd flyktingar i världen. Klimatförändringarna är vår tids stora utmaning, menar António Guterres:
– Att skyndsamt handla för klimatet är ett val vi kan - och måste - göra. Att fortsätta vara passiva mot klimatförändringarna är inte ett alternativ.
Av världens totalt över 65 miljoner flyktingar lever 41,3 miljoner människor på flykt i sina egna hemländer, så kallade internflyktingar. De är en stor del av världens flyktingar, men de har ändå blivit relativt lite omtalade. De största rubrikerna har de flyktingar som försöker ta sig till Europa eller USA fått, trots att de är en minoritet.
