Efter upplösningen av det kommunistiska Jugoslavien har Serbien genomgått omfattande strukturella reformer. Framför allt handlar det om att stora delar av industrisektorn har privatiserats. Men nu sprider sig oron för att privatiseringstrenden ska spilla över till Serbiens el-, värme- och vattenförsörjning.
Internationella arbetsorganisationens (ILO) koordinator i Serbien, Jovan Protic, menar att landet är i behov av reformer för att utvecklas.
– 103 000 människor arbetar i dag i statliga industrier som inte ens går runt. Det statliga ägandet är för dyrt och politikerna har inte vågat att sätta stopp för stödet till dessa industrier av rädsla för att förlora röster från arbetarna, säger han.
Men det som sker nu kan beskrivas som en chockterapi. Regeringen har fryst nyanställningar i större delen av den offentliga sektorn – för två år framöver. Det får stora konsekvenser, särskilt för unga och nyutexaminerade. Från regeringshåll motiveras det som nödvändigt för att Serbien ska kunna närma sig EU.
Att industrin är produktiv och konkurrenskraftig är en förutsättning för Serbiens långsiktiga utveckling, inte minst för att kunna förbättra välfärden. Samtidigt har många privatiseringar skett under suspekta former och företag har sålts till kortsiktiga ägare.
Den autonoma fackföreningen för anställda i kommunal sektor och fastighetsskötsel, Sindkom, motsvarigheten till svenska Kommunal, är kritisk till privatiseringsivern.
– Många företag har sålts för vrakpriser till nya ägare som har saknat ambition att driva dem vidare. I stället har de gjort stora vinster genom att sälja av företagets materialförråd och tillgångar. Det är inte ovanligt att företag har lagts ner, inte på grund av ineffektivitet eller konkurrens, utan för att någon såg ett guldläge att göra snabba pengar, säger Dejan Vujanic, som arbetar på Sindkoms kontor i Belgrad.
Det har varit svårt för Sindkom och de andra fackföreningarna att påverka privatiseringarna. Mer framgångsrika har de varit när det gäller de nya lagändringar som skulle innebära lägre sjuk- och semesterersättning och en kraftig försvagning av anställningsskyddet.
– Vi organiserade oss och genomförde stora strejker i protest mot de här anti-fackliga lagarna och strejkerna satte så stor press på regeringen att lagändringarna fick läggas på is, säger Dejan Vujanic.
Nu förbereder sig facken inför kommande privatiseringar. Bland annat genom att informera de arbetare som berörs om deras rättigheter och möjlighet att påverka sin situation.
Text: Thomas Edin
Bild: Tomas Lundin
