President Robert Mugabe och hans parti Zanu-PF har suttit vid makten sedan Zimbabwes självständighet 1980. Under 2000-talet hamnade landet i ekonomisk kollaps som startade med en omstridd och våldsam jordreform. Regeringen agerar allt mer maktfullkomligt och respekten för de mänskliga rättigheterna har urholkats.

– Vi ser en maktkamp utspela sig här för öppen ridå. Men det finns ingen politisk opposition som kan glida fram och ställa krav, de är så fragmenterade, sa Palmecentrets generalsekreterare Anna Sundström till TT efter att ha pratat med ett antal företrädare för organisationer i landet.

Oppositionen är i dag splittrad och svag. Bland de viktigaste utmanarna till Zanu-PF inom opposition finns MDC-M och MDC-T, en tudelning från 2005 i två partier, ursprungligen bildat ur det folkliga missnöjet som ett parti, Movement for Democratic Change.

Socialdemokraterna ser MDC-partierna som sina systerpartier i landet.

– Anledningen till att jag känner mig orolig nu är för att jag inte har en aning om vad som sker. Sedan den militära interventionen igår har det inte funnits någon information. Vem är det som har kontroll över landet? Är det säkert? Jag är parlamentsledamot, men jag sitter fast hemma i mitt hus, och jag vet inte vem som leder landet för tillfället. Allt är bara antaganden, säger Priscilla Misihairabwi-Mushonga, oppositionell parlamentsledamot för partiet MDC-M.

Palmecentret driver och stödjer flera olika organisationer i Zimbabwe för kvinnors rättigheter och fackliga rättigheter och driver även panafrikanska projekt inom till exempel partipolitisk organisering där organisationer från Zimbabwe är med. Landet har trots hur det ser ut i nuläget en lång folkrörelsetradition.

– Bankomaterna har inte funkat de senaste åtta månaderna. Har folk tur kan de få ut 20 US-dollar om de försöker. De kan än så länge fortsätta sitt arbete som vanligt, för många är det business as usual. I den meningen att läget är akut och att allas resurser är ansträngda till bristningsgränsen. Många hoppas på att det blir förändring till det bättre men är osäkra på vad det här innebär. Det enda som går att vara säker på i Zimbabwe är osäkerheten, säger Calle Sundstedt, programhandläggare för Zimbabwe och Namibia på Palmecentret. Han befinner som just nu i Windhoek i Namibia och har träffat och pratat med många som Palmecentret samarbetar med i Zimbabwe.

– Jag hoppas att Olof Palmes internationella center, trots den rådande situationen i Zimbabwe, kan spela en aktiv roll i att dels berätta om vad som sker här men också att fortsätta understryka i sitt arbete med sina partnerorganisationer i Zimbabwe att makten ska ligga i händerna på landets civila befolkning, säger Priscilla Misihairabwi-Mushonga.

Vad som kommer att ske härnäst och vad militärens agerande kommer att leda till är oklart.

Text: Dan Wergelius
Foto: IBL