– Om inte företagen slutar med brott mot mänskliga rättigheter är det dags att sluta finansiera dem, säger Norman Jiwan från organisationen TuK INDONESIA.

Norman är i Sverige för att bidrar med berättelser ur det indonesiska gräsrots-perspektivet perspektivet när Forum Syd, Naturskyddsföreningen och Action Aid anordnar ett seminarium om företagande och mänskliga rättigheter.  Med sina erfarenheter av problem från den indonesiska palmoljeproduktionen har Norman mycket att berätta. Hans erfarenheter av kränkningar kan vara en viktig pusselbit när regeringen utvecklar en nationell handlingsplan för företag och MR.

Den indonesiska palmoljeproduktionen är kantad av problem med miljö och mänskliga rättigheter. Folk förlorar sin försörjning när de hänsynslöst trängs undan från mark de levt på i generationer. Arbetarna på oljepalmsplantagerna arbetar under dåliga villkor, men liten eller ingen hänsyn till säkerhet. Protester möts med våld, ibland med dödlig utgång. Kemikalier sprids i vattendrag och närmiljön, till exempel det farliga bekämpningsmedlet parakvat som är förbjudet i Europa.

– För att det ska bli en förändring måste företagen ta ansvar för hela distributionskedjan. De måste kunna garantera att palmoljan har tillverkats med hänsyn till både miljö och mänskliga rättigheter. Så är inte fallet idag, säger Norman.

Industrin använder sig av en certifiering, Round Table of Sustainable Palm Oil (RSPO). I dagsläget är nära 20 % av palmoljan certifierad enligt RSPOs principer och kriterier. Men inte heller den RSPO- certifierade palmoljan håller måttet, anser Norman Jiwan.

– RSPO har funnits i tio år, men kränkningarna mot de mänskliga rättigheterna fortsätter. Det är tydligt att RSPO inte är tillräckligt för att garantera att mänskliga rättigheter följs, säger Norman.

Listan på övergrepp är lång

Norman Jiwan visar upp en lista på kränkningar av mänskliga rättigheter och till och med mord, som skett sedan 2005. Listan är alltför lång.

– Jag är inte här för att skuldbelägga, utan för att fråga varför dessa övergrepp fortfarande sker. Det är dags för ett bindande regelverk för att visa att Sverige tar mänskliga rättigheter på allvar, säger Norman.

En handlingsplan är bra som ett första steg, men den ska inte vara frivillig. Det behövs tydliga krav och mål med en tidsplan som går att följa upp, men även positiva drivkrafter för företagen, t ex skattelättnader, är bra, menar Norman.

De svenska AP-fonderna har investeringar i Indonesiens palmoljeindustri, trots att den är så omstridd för sitt agerande vad gäller miljöfrågor och kränkningar av mänskliga rättigheter. AP-fonderna har bland annat investeringar i Wilmar International, ett av världens största palmoljeföretag, som har fått stark kritik för hur de hanterar miljöfrågor och mänskliga rättigheter.

Företagen borde vara skyldiga att undersöka verksamheten innan de gör investeringar, så att de kan garantera att inte mänskliga rättigheter kränks i något steg.

Möjlighet till prövning viktig

Möjligheten att få sin sak prövad och tillgång till effektiva rättsmedel för de drabbade är en av grundpelare i FNs grundläggande principer för företag och mänskliga rättigheter.

– Det räcker inte att företagen går vidare och säger att man slutat kränka mänskliga rättigheter. De människor som redan blivit utsatta behöver kompensation och ersättning, till exempel för mark och försörjningsmöjligheter de förlorat, säger Norman.

Även civilsamhällets roll betonades på seminariet. Lars-Olle Larsson från Swedfund påpekade att civilsamhället har en enorm roll att spela genom att bevaka hur företagen agerar. I vår värld sker produktionen av varor ofta långt borta, och varor kan färdas runt jordklotet innan de konsumeras. Därför är det inte alltid uppenbart hur produktionen gått till, och om den levt upp till mänskliga rättigheter och miljökrav.

Naturskyddsföreningen väntar nu på att se hur UD utvecklar den nationella handlingsplanen för företag och mänskliga rättigheter.

Agneta Nilsson
Naturskyddsföreningen