Nyhet av Dalslands folkhögskola

Integrationspedagoger hjälper flyktingar in i samhället

De senaste årens flyktingvåg har skapat ett stort behov av personer som kan stötta människor med svåra trauman orsakade av krig och hjälpa dem in i det svenska samhället. På Dalslands folkhögskola i Färgelanda utbildas integrationspedagoger för det syftet.

Rawan Yasin, Åsa Fredriksson och Ammar Alkhammash känner alla att de fått med sig värdefulla erfarenheter under kursen till integrationspedagoger. De vill använda kunskapen på lite olika sätt, men alla vill de arbeta med möten mellan människor. Foto: Anna Rehnberg

Klockan är tio på förmiddagen och deltagarna som studerar integrationspedagogik samlas i matsalen. De brer smörgåsar med ost och marmelad. Det finns ägg, juice, te och nybryggt kaffe.

– Fikakulturen är viktig på folkhögskolan, säger läraren Per Wandel. Ingen skulle få för sig att lägga möten på den tiden.

Språk och kommunikation, praktik och traumautbildning

Fika är ett ord och ett socialt begrepp som invandrare snabbt lär sig när de kommer till Sverige. Andra ord och företeelser kan vara svårare att förstå och ta till sig. Kursdeltagarna kommer precis från en föreläsning med lingvisten Dennis Day som berättat om språk och kultur i praktiken. För integrationspedagoger är det viktigt att se hur det sambandet ser ut.

–Man måste vara uppmärksam på vem som sätter dagordningen, vem som vinner och vem som förlorar i olika situationer, säger Dennis Day som slagit sig ner vid fikabordet.

Per Wandel och några av eleverna diskuterar böcker med anknytning till inkludering och människosyn. Foto: Anna Rehnberg.

–Jag tycker det var intressant det du sa om hur vi kan förstå. Att språket är viktigt men att vi kommunicerar med ögonkontakt och kroppsspråk också, säger Ammar Alkhammash, 47 år från Syrien.

Efter rasten flyttar lektionerna ut i gröngräset under en skuggande lönn. Nyligen var klassen ute på praktik och nu redogör de för sina erfarenheter. 22-årige Azad Babai från Iran var på Räddningsmissionen i Göteborg.

–Jag träffade många olika slags människor där och fick göra allt från att hjälpa till i köket till att ringa arbetsförmedlingen och socialtjänsten. Jag vill gärna fortsätta arbeta på Räddningsmissionen, det känns som ett bra ställe att arbeta med integration.

Räddningsmissionen i Göteborg är en av skolans två samarbetspartners. Rädda Barnen är den andra. För dem som börjar utbildningen till hösten finns det möjlighet att praktisera på Rädda Barnen internationellt. Rädda Barnen kommer även till skolan och håller kurser i traumabehandling.  Skolan har även en egen traumautbildning med Per Wandel och Alia Amin, som har arbetat med att samordna FNs insatser i Irak och har nära erfarenheter av krigstrauman. Många flyktingar lider av psykisk ohälsa och svåra trauman orsakade av krig, förlust av vänner och anhöriga, våldtäkter, tortyr med mera. Integrationspedagogerna behöver kunna arbeta med människor som bär på trauman.  Då krävs det att man har funnit en grundtrygghet i sig själv, menar Per Wandel.

Lär av varandra

Gruppen som snart avslutar den ettåriga utbildningen består till hälften av svenskar och till hälften av personer som själva kommit som flyktingar, könsfördelningen är jämn. Det märks att de känner varandra väl. Det råder en avslappnad närhet, en lätthet i umgänget, som inte var självklar från början. Det har varit en lång process.

– Vi använder oss självklart av teoretiska begrepp men också av situationer som uppstår under resans gång, säger Per Wandel. I en grupp-process möts man på riktigt om gruppen är tight och vågar ta för sig.

Per Wandel använder sig av klassisk folkhögskolepedagogik – att använda kursdeltagarna i lärandet – att lära av varandra. Gruppen tvingas att konfrontera gemensamma problem som hur man uppfattar varandras agerande. En specifik händelse ställde gruppdynamiken på sin spets tidigare i år. Det är Per Wandel är tacksam för så här i efterhand.

– Visst är det trevligt att sitta och vara snälla mot varandra men det är inte så lärorikt.

Det som hände var att en i gruppen lade ut en känslig bild på ett gemensamt forum, en bild som uppfattades olika av deltagarna – det blev ett stort rabalder, berättar Per Wandel.

– Rasism smög sig in i reaktionerna, någon kände sig exkluderad och missförstådd och det bildades två läger i gruppen.

För Per Wandel, som är van att arbeta med grupprocesser, var det ingen överraskning. Tvärtom visade det sig bli ett oerhört värdefullt material för gruppen att gå igenom. Det blev tydligt hur tanke, känsla och handling hänger ihop. Värderingar som vi fått med oss hemifrån, medvetna och omedvetna fördomar som vi bär på speglas i det vi säger och gör. Per Wandel, som ser sig själv som en progressiv person för jämställdhet och jämlikhet, upptäckte att han inte var lika fördomsfri som han trott.

–Jag trodde att vi var mer olika men upptäckte att vi alla är mer lika varandra än jag förstått.

Åsa Fredriksson nickar instämmande.

– Jag är 61 år men jag har lärt mig mycket och fått en djupare förståelse för andra människor. Det är viktigt att vi lär känna varandra, att vi tar hänsyn och accepterar varandra som vi är.

Åsa Fredriksson och RawanYasin har lärt känna varandra väl under året som gått och upptäckt att de har mer gemensamt än som skiljer. Foto: Anna Rehnberg.

– I vår grupp har vi vågat vara ärliga mot varandra. Trots skilda bakgrunder, kulturer och traditioner är vi rätt överens ändå och har blivit riktiga vänner, tillägger Åsa Fredriksson.

– Jag ser mig som en handledare, säger Per Wandel. Min uppgift är att leda gruppen och dess deltagare mot mer självständighet genom att efter hand låta dem ta mer ansvar för sin lärsituation.

Integrationspedagoger analyserar behov och skapar möten

I den här gruppen har man valt att göra många studiebesök på olika enheter inom kommun och region, Sveriges riksdag med mera.

Vad är då tanken att integrationspedagogerna ska kunna bidra med i integrationsprocessen?

– Målet för oss är att få människor att komma in i samhället. Det handlar om inkludering och innanförskap, att göra folk mer medvetna och medskapande, säger Per Wandel.

I medierna kan man ofta läsa och höra om problemen som följer när integrationen uteblir och klyftorna mellan människor ökar. Men vad ligger egentligen bakom?

–Det är givetvis kriminellt att bränna bilar och skjuta men det är också ett symptom på något annat, säger Per Wandel och jämför med ett isberg där ismassan är tio gånger större under ytan.

–Vi ser inte de underliggande problemen, som framför allt beror på att unga människor i förorterna inte ser någon meningsfull framtid, säger Per och varnar för vad som kan ske om problemen negligeras.

–Då uppstår radikaliseringsprocesser där vi får se ungdomar förlorade till extrema rörelser med skenbar trygghet och struktur.

Det är här som integrationspedagogerna kommer in i bilden. De kan jobba direkt med ungdomarna och få dem att bli medskapare av sin egen framtid. Att nå de unga är nyckeln, sedan behöver naturligtvis politikerna bedriva en politik som skapar en hållbar framtid.

Integrationspedagoger ska också kunna arbeta för att skapa möten mellan människor i olika åldrar, personer som varit frihetsberövade eller som utestängts från samhället på grund av olika funktionsnedsättningar. Pedagogerna ska kunna uppmärksamma knutar i systemet och hjälpa till att lösa upp dem. För att klara den utmaningen får integrationspedagogerna en tvärvetenskaplig grund med många perspektiv att stå på.

–Vi kan förstå koderna och förklara orsakerna bakom olika konflikter, säger Ammar Alkhammash.

–Genom att vi analyserar behoven och kommer med nya infallsvinklar får politikerna underlag att fatta mer relevanta beslut, säger Åsa Fredriksson.

Humorn är integrerad i utbildningen, menar Per Wendel, och fungerar integrerande. Foto: Anna Rehnberg.

"Integrationspedagog är ett framtidsyrke"

Jan Nilsson har lagat en arabisk gryta med okra, tomater och vitlök till lunch. Doften får smaklökarna att vattnas. Studiekamraterna äter med god aptit. Jan Nilsson kommer från Syrien men har valt ett svenskt namn för att lättare smälta in i sitt nya hemland.

–Det här är dadeljuice, säger han och serverar brun juice ur en stor karaff.

Efter maten fortsätter lektionerna utomhus. Gruppen diskuterar böcker de läst om inkludering och människosyn. Faraah Mohamud, som går en annan kurs på skolan kommer och slår sig ner.

–Jag vill gå den här kursen i höst, jag är glad, social och väldigt engagerad så jag passar att arbeta med människor.

På Dalslands folkhögskola har kursen funnits sedan höstterminen 2016. Det började med en ettårig allmän kurs där man även kunde läsa in vissa gymnasieämnen.  Från och med hösten 2018 är det en yrkesinriktad särskild ettårig kurs med ett påbyggnadsår.

–Det som skiljer den ettåriga kursen som vi haft sedan 2016 från den tvååriga är främst att vi tillför mer till yrkesrollen och lägger mer tid på praktiska frågor, säger Per Wandel.

Att utbildningen ges på folkhögskola ser han som en fördel.

–Pedagoger inom folkhögskolan är vana att vara engagerade i samhällsdebatten och att hantera skeenden i en föränderlig omvärld. Att jobba med integration är naturligt för folkhögskolan.

Västra Götalandsregionen, kommuner och enskilda skolor efterfrågar integrationspedagoger och Per Wandel är övertygad om att det fort-satt kommer att finnas ett stort behov av pedagogernas kunskap hos till exempel landsting, regioner, kommuner, skolor, idrottsföreningar och bostadsbolag. En integrationspedagog kan med fördel arbeta i team tillsammans med andra yrkesgrupper.

–Om man vill vara med och bygga ett socialt hållbart samhälle finns det stora möjligheter med den här utbildningen. Vi behöver många olika sorters människor och kompetenser, säger Per Wandel och tillägger: Integrationspedagog är ett framtidsyrke.

Vill du bli integrationspedagog? Läs mer om utbildningen här!

Annons