nyhet av

Ny rapport: Så jobbar globala facken mot våld mot kvinnor

Illustration: Ulrika L Forsberg

– Rapporten visar tydligt att facken är en väl organiserad kraft mot den diskriminering som pågår på arbetsplatser världen över, säger Kristina Henschen, chef för Union to Union.

I den ny rapporten "Stop gender based violence at work - the struggle of the global unions" visar Union to Union flera positiva exempel på hur den globala, fackliga rörelsen arbetar mot sexuella trakasserier och könsrelaterat våld i arbetslivet.

Mer än en tredjedel av världens kvinnor över 15 år har upplevt sexuellt eller fysiskt våld, enligt statistik från världshälsoorganisationen WHO. Många av dem blir utsatta på sin arbetsplats. Union to Unions rapport visar hur facken arbetar globalt för att både öka kunskapen om och bekämpa de utbredda problemen. Det handlar bland annat om utbildning och informationskampanjer, liksom olika utfästelser om förbundens uppmanas att anta.

– Rapporten lyfter fram både lokala insatser och överenskommelser mellan globala fack och transnationella företag, säger Ruben Wågman, policy- och programhandläggare, Union to Union.

Osäkra jobb ökar riskerna

Ett sådant konkret exempel, ursprungligen från Kanada, är så kallade kvinnoförsvarare på arbetsplatserna. Det handlar om specialutbildade kvinnor som har till uppgift att ge stöd åt kolleger som utsatts för våld eller trakasserier, och hjälpa till med anmälningar. Det globala transportfacket ITF, International Transport Workers´ Federation, testar den här modellen, och ett pilotprojekt i Indien tyder på att det fungerar.

Rapporten visar att en viktig faktor bakom sexuella trakasserier och könsrelaterat våld är obalans vad gäller makt. När kvinnor arbetar under osäkra förhållanden ökar också övergreppen.

– Därför är det fackliga arbetet för anständiga arbetsvillkor oerhört viktigt, säger Ruben Wågman.

Under flera år har den globala fackföreningsrörelsen arbetat för ett internationellt regelverk i syfte att stoppa det omfattande könsrelaterade våldet i arbetslivet. Att anta en ILO-konvention är ett viktigt steg: det betyder att fackföreningar, arbetsgivare och regeringar är överens om att konventionen behövs, och det går att lagstifta eller sluta avtal om innehållet. En rekommendation ger sedan riktlinjer för hur konventionen kan genomföras.

Hopp om ny ILO-konvention

– De globala facken understryker i rapporten att det är viktigt att det finns nationella lagar kring sexuella trakasserier och könsrelaterat våld, säger Ruben Wågman. Lagarna kan nämligen fungera som ”dörröppnare” för att ta upp frågorna i förhandlingar om kollektivavtal. Därför är det så viktigt med en ILO-konvention mot könsrelaterat våld i arbetslivet, då en ratificering i ett land innebär att konventionen ska tillämpas i nationell lag.

I juni ska en sådan ILO-konvention för första gången diskuteras på ILO:s internationella arbetskonferens i Genève.

– En ny ILO-konvention är mycket viktig, säger Kristina Henschen, chef för Union to Union. Att Sverige är ett av de länder som ställer sig öppna för möjligheten till en konvention är bra. Men nu måste Sverige genom alla kanaler arbeta för att många fler stater gör likadant.

Taggar

Försörjning Mänskliga rättigheter