av Naturskyddsföreningen

Ny FN-rapport: Tillståndet i våra hav förvärras snabbare än forskarna trott

Sedan 2014 har de flesta av korallreven i Maldiverna drabbats av svår blekning på grund av klimatförändringar.
Världen

Haven värms och isarna smälter snabbare än vad forskarna tidigare har trott. Det visar den nya rapporten från FN:s klimatpanel IPCC som presenterades den 25:e september. Utsläppen måste gå ner snabbt för att inte konsekvenserna för våra samhällen och människors liv ska bli ödesdigra.

Idag släppte FN:s klimatpanel IPCC en ny klimatrapport som heter The Ocean and Cryosphere in a Changing Climate. Det är den hittills mest omfattande bedömningen av hur allvarligt klimatet påverkat våra hav och kryosfären (jordens istäckta områden).

Vi måste sluta subventionera och främja miljöskadliga sektorer, och istället stärka och stödja de hållbara

Rapporten beskriver hur världens marina liv, hav, glaciärer, berg och polarområden påverkas av klimatkrisen. Förändringarna sker i en aldrig tidigare skådad takt och påverkar hundratals miljoner människor som får lida av konsekvenserna i form av bland annat mat- och vattenbrist. Hårdast kommer redan marginaliserad kustbefolkning i låginkomstländer att drabbas.

– Isarna smälter, havsnivån stiger och havstemperaturen ökar i en snabbare takt än någonsin tidigare. Läget är betydligt värre än forskarna tidigare trott. Nu krävs att politikerna tar rapporten på allvar och reagerar kraftfullt, säger Karin Lexén, Naturskyddsföreningens generalsekreterare.

Hårdast kommer redan marginaliserad kustbefolkning i låginkomstländer att drabbas

Den globala uppvärmningen har redan förändrat våra hav. Haven har tagit upp omkring 90 procent av värmeöverskottet i atmosfären och 30 procent av koldioxiden. Detta har gjort haven varmare, surare och mindre syrerika. Klimatförändringarna påverkar också havens ekosystem och arter. Särskilt känsliga är korallrev.

– För att klara havens utmaningar måste vi både minska utsläppen av växthusgaser och skydda och återställa ekosystem. Men bara skydd räcker inte. Vi måste sluta subventionera och främja miljöskadliga sektorer, och istället stärka och stödja de hållbara. Även om vi lyckas minska utsläppen så kommer konsekvenserna vara stora. Särskilt låginkomstländer och små önationer kommer att drabbas mycket hårt. Vi måste därför öka anpassningsstödet till dem, säger Karin Lexén.

Naturskyddsföreningen listar tre viktiga politiska förändringar som vi hoppas att rapporten leder till:

  • Ökat skydd av hav och kustekosystem

För att öka havens motståndskraft mot klimatförändringar så behöver mer hav skyddas och förvaltas väl. Idag är mindre än 1 procent av internationellt vatten skyddat och knappt 8 procent av nationellt vatten. Forskning visar  att minst 30 procent av både internationellt och nationellt vatten bör vara skyddat till 2030. Särskild vikt bör läggas vid att skydda och återställa naturliga klimatlösningar (kolsänkor) som sjögräsängar och våtmarksområden. 

  • Främjande av småskaligt fiske

Subventioner för att främja miljöskadliga sektorer, som oljeutvinning till havs och storskaligt industriellt fiske, måste upphöra. Istället bör ett rättvist småskaligt fiske med låg miljöpåverkan främjas. Det småskaliga fisket sysselsätter miljontals människor och är vitalt för tryggad livsmedelsförsörjning och minskad fattigdom.  

  • Anpassad fiskeriförvaltning

Klimatförändringarna gör att många fiskarter kommer få svårt att anpassa sig till varmare hav och därför söker sig mot kallare vatten. Vissa länder kommer att se en ökning av fisk och andra en minskning. Småskaliga fiskesamhällen i låginkomstländer kommer att drabbas hårdast. För att minska risken för konflikt, ökad fattigdom och ojämn fördelning i fiskeresurser så måste fiskeriförvaltningen anpassas och samarbetet mellan länder och regioner stärkas.

Taggar

Klimat & miljö