Idag träffas ministrar från flera konfliktdrabbade länder i Stockholm för att diskutera biståndets roll i fredsarbetet. Mötet ska resultera i en ny deklaration mot krig och konflikt.
Initiativet ligger i linje med PMU:s prioritering i ”Kompass mot 2016-2020” där fred och demokrati är ett av fokusområdena.
FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson, flyktingkommissarie Filippo Grandi och ministrar från som Somalia, Liberia, Östtimor och DR Kongo möts i Stockholm idag för att anta en ny deklaration mot krig och konflikter Ä Stockholmsdeklarationen, som innehåller politiska åtaganden för hur arbetet med freds- och statsbyggandet ska stärkas.
Högnivåmötet sker inom den så kallade internationella dialogen för freds- och statsbyggande (IDPS) som är ett forum för politisk dialog mellan sviktande stater, givare och civilsamhället. Mötet är det femte i raden och biståndsminister Isabella Lövin är ordförande tillsammans med Sierra Leones finansminister Kaifala Marah.
- Vi måste knyta biståndsagendan närmare den säkerhetspolitiska, säger biståndsminister Isabella Lövin i en intervju till tidningen OmVärlden.
2011 antog ett 40-tal länder The New Deal i Busan, där man enades om fem freds- och statsbyggande mål. Men inte tillräckligt har hänt sedan dess. Lövin anser att världssamfundet måste bli bättre på att koordinera sig och lyssna till dem som berörs av krig och konflikt för att hitta en fredlig lösning.
- Vi måste jobba på ett bra och samlat sätt, så att inte biståndet göder konflikter, vilket händer ibland. Vi måste jobba med politiska instrument, samla alla kring bordet och enas. Ett land Ä en plan, det är vad den internationella dialogen går ut på, men vi har varit dåliga på att genomföra det i praktiken, säger Isabella Lövin till OmVärlden.
Idag lever 1,5 miljarder människor i ett land med konflikt eller där det finns hot om konflikt. Mer än 60 miljoner människor är på flykt runtom i världen, många gånger till följd av krig. De militära utgifterna ökade förra året med en procent, motsvarande 140 miljarder kronor, enligt fredsforskningsinstitutet Sipris. Kriget i Syrien, kampen mot IS, inbördeskriget i Ukraina, konflikterna i DR Kongo och i Mali, bidrog till att de militära utgifterna ökade.
Flera av PMU:s partners befinner sig i konflikthärdar i till exempel DR Kongo och Sydsudan. I flera år har partners jobbat med demokratiutveckling och påverkansarbete för att få till en förändring i sina respektive kontexter.
I till exempel Sydsudan har samarbetskyrkan funnits med vid förhandlingsbordet mellan stridande parter och i DR Kongo driver man frågan om det sexuella våldet som används som ett vapen i konflikten. PMU har nyligen arbetat fram en ny strategi för perioden 2016-2020 där fred och demokrati är ett av två fokusområden.
- Det långsiktiga fredsbyggandet är avgörande. Därför är civilsamhällets organisationer, och inte minst kyrkan och andra religiösa aktörer viktiga. De har funnits på plats innan konflikten, och kan i densamma, från ett gräsrotsperspektiv, påverka människors attityder, förhållningssätt och agerande.
- En god kultur bygger man underifrån i samhället, och här är lokala ledare oerhört viktiga, inte minst religiösa ledare, som antingen kan bidra till konflikten, eller till dess lösning. Från PMU:s sida vill vi bidra till att kapacitet byggs så att budskapen om tillit, fredskultur, samverkan och ömsesidighet blir de rådande, både från ledare och från enskilda människor, säger Niclas Lindgren, direktor på PMU.
Läs intervjun i tidningen OmVärlden med biståndsminister Isabella Lövin.