En tidig eftermiddag ger vi oss iväg från staden Koudougou, som ligger strax väster om Burkina Fasos huvudstad Ouagadougou, och kör mot byn Kouhoumdé.
Vi ska besöka Bologo Salam Philipe, hans fru Caterine Sondo och deras tre barn, Rachelle 13, Victorien 9, och Esther 6 år. Efter en veckas konferens i Ouagadougou, är jag på rundresa för att besöka PMU-finansierade projekt och möta människor som på olika sätt fått stöd och hjälp genom projekten.Till en början är vägen bred och fin.
Efter en kvart viker vi in på en smalare väg och när vi till sist börjar närma oss byn är vägen så smal att gräset som växer på båda sidor stryker mot bilen när vi sakta färdas framåt. Jag får känslan av att det skulle kunna finnas lejon där ute i gräset, men vår projektledare och guide Jacob Badolo skrattar bara när jag ställer frågan.
- Det var länge sen vi såg några lejon här, svarar han. Numera finns lejonen nästan bara i nationalparkerna. De har jagats och dödats, drivits bort av odlingarna som breder ut sig, eller av torkan som påverkar hela Sahelområdet.
Sahel är en halvtorr gränszon i Afrika strax söder om Sahara, norr om de bördigare områdena längre söderut. På grund klimatförändringarna har det blivit allt vanligare med torka i området. Ett gäng grabbar springer ikapp oss, hoppar upp och åker glatt med bakpå bilen fram till familjens bostad.
Efter trekvarts körning är vi framme vid den lilla, men välmående lantgården. Där finns familjens boningshus, djurens byggnader och några små uthus där man bland annat förvarar sitt förråd av majs, alltihop omgivet av ett staket av pålar.
- För ett par år sen var vi ibland tvungna att låna pengar för att kunna skaffa mat till våra barn. Idag har vi ett matförråd som räcker i åtminstone två år, berättar Philipe.
Det går inte att ta miste på glädjen och stoltheten när Philipe och Catrine visar upp förrådet av majs, hönsen och grisarna, banan- och tomatodlingarna, och allt annat som de har byggt upp under de senaste åren. Att allt detta är möjligt tack vara ett lån på 200 000 CFA, motsvarande omkring 2500 kronor, är fascinerande.
Analfabetismen är hög i Burkina Faso. Endast 29 % av den vuxna befolkningen kan läsa och skriva. Därför är alfabetiseringskurser ett viktigt inslag de projekt som EADBF (Église des Assemblées de Dieu, Burkina Faso) driver med stöd från PMU och Södertälje pingstförsamling.
Både Philipe och Caterine har deltagit i alfabetiseringskurser. Samtidigt som individerna får utveckla läs- och skrivfärdigheterna, finns möjlighet att fördjupa sig i olika ämnen. Philipe valde att förkovra sig i jordbruk och grisuppfödning, medan Caterine satsade på att förbättra sina kunskaper i hönsskötsel. Detta har kommit väl till pass i arbetet på gården. Bland annat har familjen skapat en stor kompost som både ger bättre miljö på gården och gödsel till odlingarna.
Eftersom Burkina Faso ligger i det torra Sahelområdet var bevattningen av odlingarna en utmaning för Philipe och Catrine. De hade en gammal generator som pumpade upp vatten från ett vattenhål. När så generatorn gick sönder riskerades det arbete de lagt ner. Philipe valde att ta ett mikrolån på 50 000 CFA. Summan motsvarar ungefär en halv månadslön för en lärare. Men generatorn gick inte att laga, och snart stod de där med ett lån att betala, men utan möjlighet att vattna de odlingar som skulle ge avkastning så att de kunde betala tillbaka lånet.
Philipe berättar om bekymren och tankarna som situationen gav dem. Han valde att be om ytterligare ett lån, denna gång på 200 000 CFA. De investerade i en ny generator och denna gång gick planen i lås. Idag är hela lånet återbetalt och de har haft möjlighet att utveckla och förbättra sina odlingar. Bland annat har de grävt en brunn som ger vatten hela året.Hela tiden ser de nya möjligheter till utveckling.
Familjen är nu mer eller mindre självförsörjande på mat och dessutom ger odlingarna och djuren inkomster som de kan använda till annat, exempelvis till att betala skolkostnaderna för barnen, läkarbesök, mediciner, och mycket annat.Men det är inte bara Philipe och Catrine som har glädje av utvecklingen. Varje vecka kommer en grupp kvinnor för att köpa bananer från deras odling, som de i sin tur säljer på marknaden i stan och på så sätt får en inkomst.
Under de kommande dagarna möter jag många liknande berättelser, människor som berättar om vilken skillnad ett lån på 25 000 - 50 000 CFA (350 Ä 650 svenska kronor) har gjort i deras liv. De berättar om hur de har kunnat starta upp en verksamhet som ger dem som kvinnor - för det är mest kvinnor vi möter - en självständigare ställning och möjlighet att betala för mat, skola, läkarvård och mycket annat som de tidigare inte haft pengar till.
Ett av världens fattigaste länder
Burkina Faso är ett av världens allra fattigaste länder, värst är läget i de torra områdena i norr, där två tredjedelar av familjerna lever i fattigdom.Knappt 29 % av den vuxna befolkningen kan läsa och skriva.· Endast 1 % av landsortsbefolkningen hade tillgång till sanitet enligt en uppskattning 2010.Situationen i landet återspeglas i de projekt som drivs av EADBF, i samarbete med PMU och Södertälje pingstförsamling. Insatser för alfabetisering och miljön, ökade möjligheter till försörjning samt tillgång till sanitet är viktiga inslag.
Projekten fokuserar ofta på grupper som är extra utsatta såsom änkor och personer med hiv och aids. Särskilda insatser finns också för att öka föräldrars möjligheter att låta sina barn gå i skola.
Sommarkampanjen lyfts på Nyhem och Lappis
PMU finns på plats under Pingsts årliga konferenser Nyhems- och Lapplandsveckan. Där berättar vi mer om hur vi stöder människors möjlighet att bygga upp sin försörjning och pengar samlas in till olika insatser.
