Sedan Isis intog staden Mosul i Irak i juni 2014, har terrororganisationens framfart fortsatt. Hårda strider står bland annat runt staden Kobane i Syrien och på flera platser i norra Irak. I både Syrien och Irak utgörs motståndet mot Isis till stor del av kurdiska styrkor.

– Kurdistan gör omvärlden en tjänst och skyddar regionens minoriteter. Isis är en terrorstat som inte tillåter någon religiös eller etnisk mångfald. Det pågår ett folkmord och kvinnor och barn tas till fånga för att säljas som slavar. Men vi försvarar demokratin. Och vi behöver såväl politiskt, militärt som humanitärt stöd, säger Shoresh Rahem.

Antalet flyktingar i Kurdistan uppgår nu till 1.8 miljoner människor, berättar han. I vissa städer är antalet flyktingar större än antalet invånare.

– Kurdistan har under årtionden var ett land som man blivit tvungen att fly från. Nu har vi tillsammans byggt ett land som människor flyr till, från förtryck och folkmord. Vi är stolta över det och alla är välkomna. Men vi har inte resurser och kunskap att ta emot alla utan omvärldens hjälp.

Sverige kan göra mycket, betonar han. Det måste inte nödvändigtvis röra sig om militärt stöd.

– När Isis överger områden som de haft kontroll över kan byar och städer vara minerade. Minorna gör att befolkningen inte kan återvända. Och vi har inte resurser eller kunskap att röja minor. Men det har Sverige. Det är en av flera saker som man skulle kunna hjälpa till med, säger Shoresh Rahem.

Han har själv varit engagerad i flera demokratifrämjande samarbeten mellan Sverige och irakiska Kurdistan.

– Det finns en lång tradition av samarbete. Och då har också Sverige ett ansvar att skydda den demokrati som man varit med om att bygga upp.

Text: John Runeson.