Maryam har också två döttrar. Hennes man blev fast i kriget och ena dottern, sex år blev kvar med mormor i Damaskus. Den äldste dottern, 9-åriga Sara, följde med mamma till Turkiet.

När hon var i Turkiet fick hon veta att hennes man hade dödats i kriget. Hon fick veta att inget finns kvar, allt är bombat. I Istanbul träffade de en gammal skolkompis och hans familj som redan bodde i Sverige, de kunde ta med sig Sara på säkert sätt.

I Sverige bor sedan flera år Maryams syster och pappa. Pappan hade alltid sagt till Maryam att inte åka genom Europa, för allt i världen. Det är en farlig resa, särskilt för en kvinna med en liten bebis. Men Maryam hade bestämt sig, hon pratar bara arabiska men kan läsa och skriva en del på engelska. Hon fick nu klara sig själv och fråga sig fram, bestämde sig för att ta nattågen. Hon kommer ihåg att det var mycket kallt. Hon och den lille sonen tog sig från Grekland, via Makedonien, Serbien, Ungern, Schweiz, München, Hannover, Hamburg och till slut till Malmö C. När hon var på väg ringde hon sin syster i Göteborg. Hennes pappa visste inget förrän systern meddelade honom att hans dotter var på väg. ”Är Maryam i Sverige?” Han var chockad men såklart väldigt, väldigt glad. Tillsammans åkte de tillsammans med Sara för att möta upp sin älskade Maryam på centralen!

Maryam berättar om sin dotter Sara. ”Hon är en modig tjej! Hon sa hela tiden, mamma var inte rädd – vi ska till Europa!”

Jag frågar Maryam om hon verkligen är förvånad över att hennes dotter är så modig. Hon har en mamma som inte är speciellt rädd, som har tagit sig på egen hand genom hela Europa. Maryam skrattar, det är sant.

60 miljoner människor är nu på flykt, 30 miljoner är barn. Ge bort en nalle och stöd vårt arbete i Sverige för barn och vuxna på flykt!

Namnen är fingerade. Mamman och dottern heter egentligen något annat.