Mål 15: Vi tar död på naturen – och de som skyddar den

Världen

Mål 15 i Agenda 2030 handlar om ekosystem och biologisk mångfald. Vårt sätt att leva håller på att förstöra planeten och alla arter som bor här. Tillslut kommer det påverka alla människor också, men just nu drabbas vissa värre än andra.

leavenoonebehind.nu finns statistik och fakta om vilka som lämnas utanför i arbetet för att nå de Globala målen. Under Mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald kan du läsa mer om hur vi människor förstör naturen, och samtidigt motarbetar de som försöker rädda den. 

Varför är mål 15 viktigt?

  • Vår planet består av ekosystem där alla djur- och växtarter spelar olika – men lika viktiga – roller. Ekosystem som skogar och hav renar luften och bidrar med mat och energi. De är helt enkelt grunden till allt liv på jorden.
  • Människan håller på att förstöra ekosystemen. De senaste 20 åren har världen förlorat 1 miljon kvadratkilometer skog. Det motsvarar en yta ungefär lika stor som hela Egypten. 28 % av alla djur- och växtarter riskerar utrotning.
  • Med tanke på den förödande klimatkris som mänskligheten står inför är skogsskövling särskilt allvarligt. Levande skog suger nämligen upp koldioxid ur luften, men när skogen bränns släpps koldioxid i stället ut. Skogsskövlingen står för ungefär 12 % av det totala utsläppet av växthusgaser.

Klimaträttvisa

Klimatkrisen drabbar inte alla lika, och därför finns begreppet klimaträttvisa. De rika länderna i norr har bidragit mest till klimatförändringarna, men det är inte de som drabbas värst av klimatkrisens effekter. För att ta sitt ansvar måste de rika länderna därför vara de första som minskar sina utsläpp och även hjälpa till på de platser där klimatkrisen slår som värst.

Världens urfolk betalar priset

Urfolk är kulturella grupper vars förfäder var de första att bosätta en plats och som därför har tydliga kopplingar till marken och naturen där. 25 % av världens markyta tillhör ett urfolk.

60 miljoner människor som tillhör ett urfolk bor i och är direkt beroende av skogen. Så mycket som 80 % av världens biologiska mångfald finns på urfolkens marker. Dessa grupper är alltså väldigt viktiga när det kommer till att skydda naturen, och de vet ofta hur man ska ta hand om den. Skogsskövlingen är exempelvis långsammare på områden som ägs gemensamt av urfolkssamhällen och den biologiska mångfalden mår bättre.

Bilden föreställer ett möte i FN:s urfolksforum. Foto: UN Photo/Manuel Elías.

Ändå brukar inte stater skydda urfolkens rätt till sin mark. Industrier och företag får använda deras naturresurser på ohållbara sätt. I Sverige, exempelvis, gav regeringen nyligen ett brittiskt företag tillstånd att bygga en gruva på samisk mark där den kommer skada båda naturen och rennäringen.

Människor som tillhör ett urfolk drabbas alltså extra hårt av klimatförändringarna – och spelar samtidigt en central roll i att skydda naturen. Många ur urfolken tar därför en ledande roll i klimatkampen. Men på senare år har de fått utstå ökat förtryck. 2021 mördades 385 människor som försvarade sina mänskliga rättigheter. 59 % av de som mördades kämpade för markrättigheter, urfolks rättigheter eller miljön.

Taggar

Agenda 2030 Klimat & miljö