I ett spektakulärt beslut bestämde Makedoniens författningsdomstol att presidenten ska kunna benåda personer som misstänks för valfusk. Opinionsbildare talar om ett nederlag för demokratin, och spänningarna växer sig allt starkare mellan opposition och regering.
I förra månaden kom författningsdomstolens oväntade beslut att ogiltigförklara en paragraf i grundlagen som hindrar landets president från att benåda någon som står anklagad för valfusk. Kritiker pekar på att detta spelar rätt i händerna på det dominerande regeringspartiet, nationalistiska VRMO-DPMNE. Sedan förra året utreds flera framstående VRMO-företrädare för att ha riggat det senaste parlamentsvalet.
Domstolsbeslutet, som fattades i ett slutet sammanträde under onsdagen, möttes under kvällen av protestdemonstrationer i Skopje där oppositionen och människorättsorganisationer deltog. Demonstranterna krävde att de som gjort sig skyldiga till valfusk ska straffas och konstitutionen upprätthållas, och stoppades från att komma närmare än hundra meter från domstolsbyggnaden av ett kraftigt polisuppbåd och en motdemonstration till stöd för domarna och regeringspartiet.
Under Makedoniens nuvarande regering har den demokratiska utvecklingen tagit flera steg bakåt, bland annat har regeringen fått närmast total kontroll över media. Samtidigt har landet skakats av flera politiska skandaler. För två månader sedan avgick landets premiärminister Nikola Gruevski efter att en avlyssningsskandal briserade våren 2015 och fick över 50 000 makedonier i huvudstaden Skopje för att protestera mot korruption och maktmissbruk.
Många opinionsbildare ser författningsdomstolens beslut som ett nederlag för demokratin och ytterligare ett steg mot att koncentrera makten runt regeringspartiet VRMO-DPMNE. Både EU:s representanter i Makedonien och USA:s ambassad har kraftigt kritiserat beslutet att tillåta benådning för misstänkt valfusk. I ett uttalande hävdar den amerikanska ambassaden att beslutet riskerar att spä på misstro bland befolkningen mot valsystemet som redan är kraftigt skadat efter tidigare skandaler vilket ledde till att oppositionspartierna bojkottade det senaste parlamentsvalet.
Jonas Andersson, Palmecentrets handläggare för Västra Balkan, är mycket bekymrad av utvecklingen.
– I praktiken är det här ett informellt erkännande av de att de verkligen var skyldiga till valfusk, men att man med rätt kontakter till makten kan undgå rättvisan. Det är en mycket farlig signal. Makedonien behöver stabila, transparenta institutioner som inger förtroende – inte politisk styrning av domstolsväsendet.
