Afghanistan har präglats av krig och konflikter under flera decennier. I augusti 2021 återtog talibanerna makten efter att den tidigare afghanska regeringen kollapsat och USA dragit tillbaka sina styrkor.
Talibanerna är en islamistisk rörelse som tidigare styrde stora delar av Afghanistan mellan 1996 och 2001. Under den perioden fick kvinnor i princip inte arbeta utanför hemmet, flickskolor stängdes och kvinnors möjligheter att röra sig fritt begränsades kraftigt.
När talibanerna återtog makten 2021 började de återigen införa regler som bygger på deras egen tolkning av sharia, islamisk lag. Sedan dess har rörelsen infört över 70 förordningar som begränsar kvinnors och flickors rättigheter.
Samtidigt befinner sig Afghanistan i en djup humanitär kris. Under 2026 beräknas 21,9 miljoner människor, nästan hälften av befolkningen, behöva humanitärt stöd.
Att gå till parken, träna på gymmet eller resa på egen hand är sådant som många tar för givet. Men för kvinnor i Afghanistan har även dessa vardagliga aktiviteter blivit svåra eller förbjudna.
Enligt Svenska Afghanistankommittén (SAK) har talibanerna infört allt striktare regler för hur kvinnor får röra sig och delta i samhället.
Kvinnor har bland annat förbjudits att besöka parker, gym och offentliga badhus. Vid resor längre än sju mil krävs dessutom sällskap av en manlig anhörig, en så kallad mahram.
I augusti 2024 infördes en ny morallag med ännu fler begränsningar. Lagen reglerar bland annat kvinnors klädsel och hur de får uppträda offentligt. Kvinnor kan straffas om de inte följer reglerna och även deras manliga anhöriga riskerar konsekvenser.
Under de 20 år som följde efter talibanernas första fall 2001 gjorde Afghanistan stora framsteg inom utbildning.
Enligt SAK ökade antalet barn i skolan från omkring en miljon 2001 till uppskattningsvis sju–åtta miljoner före talibanernas återkomst 2021. Även om statistiken är osäker visar den hur utbildningssystemet byggdes ut och hur betydligt fler flickor fick möjlighet att gå i skolan.
Men sedan 2021 har utvecklingen vänt.
Flickor får fortfarande gå i skolan till och med årskurs sex, men därefter tar utbildningen stopp. I december 2022 förbjöds också kvinnor att studera vid universitet. I januari 2026 rapporterade UNESCO och UNICEF att 2,2 miljoner flickor utestängts från utbildning efter årskurs sex.
Afghanistan är därmed det enda landet i världen där flickor systematiskt förbjuds att gå i högre årskurser och kvinnor hindras från att studera vid universitet. Utbildningsförbudet påverkar inte bara flickornas framtidsmöjligheter. Det riskerar också att få allvarliga konsekvenser för hela samhället.
När kvinnor inte längre får utbilda sig till läkare, sjuksköterskor och barnmorskor blir det svårare att möta behovet av kvinnlig vårdpersonal. Det är särskilt allvarligt i ett land där kvinnor redan har begränsade möjligheter att få vård av manlig personal.
Att ha ett jobb handlar inte bara om att tjäna pengar. Det handlar också om självständighet och möjligheten att påverka sitt eget liv. Men i Afghanistan har kvinnors möjligheter att arbeta begränsats kraftigt.
Före talibanernas maktövertagande arbetade kvinnor bland annat som journalister, lärare, läkare, domare och företagare. Enligt SAK hade mer än 20 procent av kvinnorna lönearbete 2019. Många fler bidrog till familjens försörjning genom arbete inom jordbruket.
Sedan 2021 har kvinnor stängts ute från stora delar av den offentliga sektorn. De har också förbjudits att arbeta inom flera andra verksamheter.
Under 2022 förbjöd talibanerna afghanska kvinnor att arbeta för många nationella och internationella hjälporganisationer. Förbudet har gjort det svårare för organisationer att hjälpa människor som behöver stöd.
I Afghanistan finns starka normer kring att kvinnor och män ska hållas åtskilda. Därför är kvinnlig personal ofta avgörande för att organisationer ska kunna nå kvinnor och flickor med exempelvis sjukvård.
Kvinnor arbetar fortfarande inom bland annat jordbruk, sjukvård, utbildning och delar av den privata sektorn. Men möjligheterna är starkt begränsade. När kvinnor förlorar sina jobb påverkas inte bara deras egen ekonomi. Även familjer som är beroende av deras inkomster drabbas.
Att gifta sig som barn är ett problem som funnits länge i Afghanistan. Enligt UNICEF, är omkring en tredjedel av flickorna i Afghanistan gifta innan de fyller 18 år.
Orsakerna är flera. Fattigdom, traditionella könsroller och brist på utbildningsmöjligheter gör att många flickor saknar möjlighet att själva bestämma över sin framtid.
I familjer som lever i svår fattigdom kan ett tidigt äktenskap ses som ett sätt att minska familjens ekonomiska börda. När flickor inte längre får fortsätta sin utbildning riskerar deras alternativ att bli ännu färre.
Alla barn har rätt att bestämma över sin egen framtid, få utbildning och växa upp utan våld och tvång. När flickor gifts bort i unga år fråntas de ofta möjligheten att själva välja vem de vill leva med och hur de vill forma sina liv.
Barnäktenskap ökar också risken för våld, tidiga graviditeter och att flickor tvingas avbryta sin skolgång. Att stoppa barnäktenskap handlar därför inte bara om att skydda flickor från övergrepp, utan om att försvara deras rätt till frihet, självbestämmande och en framtid på egna villkor.
Vi är inte rädda för döden eller att talibanerna ska hota våra familjer. Vad vi är rädda för, är att bli utlämnade från samhället
Motstånd från lokalbefolkning mot de nya riktlinjerna förekommer, även om riskerna är väldigt höga. Det har rapporterats om slagningar, användning av elpistoler och ogrundade arresteringar vid fredliga demonstrationer.
Ett exempel på hur kvinnor har slagit tillbaka mot talibanernas styre är i koppling till förbudet att studera på universitet. Kvinnor valde att demonstrera, vilket slutade med att talibanpolisen bröt upp samlingen och att fem kvinnor arresterades. Det har också rapporterats om misshandel under demonstrationen. I solidaritet valde även ett antal manliga universitetsprofessorer att säga upp sig och vissa studenter vägrade skriva prov.
För att kompensera för nedstängda skolor har ”hemliga” skolor skapats för att utbilda flickor. Dessa mindre skolor vill försäkra sig om att en generation flickor inte blir bortglömd.
Aktivisten Laila Basim, som deltagit under protester mot det nya styret, säger till BBC: “Vi är inte rädda för döden eller att talibanerna ska hota våra familjer. Vad vi är rädda för, är att bli utlämnade från samhället”.
Svenska Afghanistankommittén har arbetat för människors rättigheter i Afghanistan i över 40 år. Organisationen har bland annat bidragit till att fler barn fått utbildning och att människor på landsbygden fått bättre tillgång till sjukvård.
Efter att talibanerna förbjöd organisationens verksamhet tvingades SAK avsluta sitt eget operativa arbete i Afghanistan under 2024.
Men organisationen fortsätter sitt engagemang för Afghanistan och arbetar för att stärka människors rättigheter, med särskilt fokus på människor som lever i fattigdom och utsatthet.
