Hotet mot demokrati och mänskliga rättigheter i Afghanistan påverkar alla som bor där, men kvinnor och flickor blir systematiskt utraderade ur samhället till följd av talibanernas maktövertagande.
Afghanistan har varit drabbat av konflikt och oroligheter länge. 2021 drog USA tillbaka sina trupper ur landet, vilket ledde till en ökad konflikt mellan talibanerna och staten. Tillslut tog talibanerna över makten.
Talibanerna är en politisk-religiös väpnad islamistisk rörelse. De styrde delar av landet 1996–2001, och då fick kvinnor inte gå i skolan, arbeta eller ens lämna hemmet utan manligt sällskap. Efter maktskiftet 2021 har rörelsen upphävt grundlagar och lagar för att återigen anpassa dem till sin tolkning av sharia, islamisk lag.
Afghanistan befinner sig nu i en humanitär kris till följd av konflikten och den ekonomiska kollapsen. Två tredjedelar av befolkningen, 28 miljoner människor, är i behov av humanitärt stöd. Kvinnors rättigheter var begränsade redan innan, men nu ser man hur flera års utveckling går förlorad.
Hur ser verkligheten ut för flickor och kvinnor i landet idag?
- Kvinnors vardag
Afghanistan har en stark tradition av att hålla könen åtskilda. Talibanerna har dock infört ännu striktare könssegregering. Kvinnor förbjuds från att besöka platser där kraven för segregeringen inte anses uppfyllda. Det kan handla om parker, nöjesfält, badhus och gym. Kvinnor får heller inte utöva idrott. Talibanernas talesperson Ahmadullah Wasiq säger att idrott inte är nödvändigt eller lämpligt för kvinnor och att risken för att råka visa kropp eller ansikte är för hög.
Kvinnor uppmanas att endast lämna hemmet i nödsituationer och på allmänna platser förekommer täckande klädkoder. Ansvaret för att kvinnor uppehåller klädkoderna faller på manliga familjemedlemmar som kan bli åtalade om reglerna inte följs. Under längre resor måste kvinnor ha en manlig eskort, en så kallad mahram.
- Tillgång till utbildning
Det har gått framåt för flickors utbildning i Afghanistan de senaste 20 åren. Men skolorna stängdes tillfälligt efter att talibanerna tog över makten, och nu har möjligheten för flickor över 12 år att gå tillbaka till klassrummen skjutits upp på obegränsad tid.
Nu säger talibanerna också att ingen kvinna får studera på universitetsnivå. Det gör Afghanistan till det enda landet i världen som förbjuder högre utbildning för kvinnor.
Det här betyder att 1,1 miljoner flickor och unga kvinnor inte längre har tillgång till utbildning, och totalt finns 2,5 miljoner flickor och unga kvinnor i Afghanistan som inte går i skolan.
“En afgansk flicka idag som vill ha tillgång till grundläggande mänskliga rättigheter och utbildning har två val: om hon har tur, åka utomlands - eller gå under jorden. Bli flykting eller bli en brottsling i Afghanistan." Detta säger Shabana Rasikh, grundare av School of Leadership Afghanistan, under ett FN-event för internationella utbildningsdagen.
En afgansk flicka idag som vill ha tillgång till grundläggande mänskliga rättigheter och utbildning har två val: om hon har tur, åka utomlands- eller gå underjorden. Bli flykting eller bli en brottsling i Afghanistan.
- Kvinnors rätt till arbete
Kvinnors roll i arbetslivet har förminskats till följd av talibanledningens rekommendationer. Kvinnor ska inte jobba utanför hemmet, och bara några få undantag görs. Detta skapar ekonomiska svårigheter för familjer, speciellt där kvinnan är den huvudsakliga försörjaren.
I Afghanistan är frivilligorganisationer väldigt viktiga. Kvinnor som arbetar för organisationerna hjälper andra kvinnor och flickor utifrån deras behov. Men i december 2022 förbjöds afghanska kvinnor från att arbeta för nationella och internationella icke-statliga organisationer. Undantag görs endast inom sjukvård och utbildning för årskurs 1–6. Talibanernas regler och existerande normer förhindrar kvinnor från att få hjälp av män, och konsekvensen blir nu att miljoner afghaner gå minste om nödvändig hjälp i en tid då landet befinner sig i en humanitär kris.
Efter beslutet har flera organisationer valt att pausa delar av sin verksamhet i landet. Anledningen är att de helt enkelt inte kan eller vill utföra arbetet på plats utan kvinnlig personal. Svenska Afghanistankommittén (SAK) är en av dessa organisationer som har pausat vissa delar av sin verksamhet. För att undvika att diskriminera flickor och kvinnor genom att endast tillhandhålla män och pojkar med stöd.
- Val av partner
Antalet tidiga äktenskap, barnäktenskap och tvångsäktenskap stiger i Afghanistan, enligt Amnesty International. Den ökande fattigdomen som präglar landet efter maktskiftet har lett till att fler yngre döttrar blir bortgifta för att minska familjernas kostnader. Andra motiv för tidiga äktenskap är brist på utbildning för flickor och att man vill skydda döttrarna från att bli bortgifta till talibaner, eller att kvinnor blir tvingade att gifta sig med talibaner, antigen av talibanerna själva eller av familjemedlemmar.
Allmänna bestraffningar har återinförts för brott som exempelvis ”olagliga” relationer och brytande mot sociala normer. Medan båda könen kan dömas för utomäktenskapliga relationer, är det i högre utsträckning kvinnor som bestraffas.
Vi är inte rädda för döden eller att talibanerna ska hota våra familjer. Vad vi är rädda för, är att bli utlämnade från samhället.
- Motstånd mot det nya styret
Motstånd från lokalbefolkning mot de nya riktlinjerna förekommer, även om riskerna är väldigt höga. Det har rapporterats om slagningar, användning av elpistoler och ogrundade arresteringar vid fredliga demonstrationer.
Ett exempel på hur kvinnor har slagit tillbaka mot talibanernas styre är i koppling till förbudet att studera på universitet. Kvinnor valde att demonstrera, vilket slutade med att talibanpolisen bröt upp samlingen och att fem kvinnor arresterades. Det har också rapporterats om misshandel under demonstrationen. I solidaritet valde även ett antal manliga universitetsprofessorer att säga upp sig och vissa studenter vägrade skriva prov.
För att kompensera för nedstängda skolor har ”hemliga” skolor skapats för att utbilda flickor. Dessa mindre skolor vill försäkra att en generation flickor inte blir bortglömd.
Aktivisten Laila Basim, som deltagit under protester mot det nya styret, säger till BBC: “Vi är inte rädda för döden eller att talibanerna ska hota våra familjer. Vad vi är rädda för, är att bli utlämnade från samhället”.
