Minoriteter och hatbrott i Sverige är temat för FN-förbundet vid MR-dagarna i Umeå. Läs debattartikel av Aleksander Gabelic i Västerbottens Folkblad.
Situationen för etniska minoriteter och hanteringen av hatbrott är ämnet för ett seminarium vid årets MR-dagar som arrangeras i Umeå. Det är två kritiska frågor som uppmärksammats i återkommande rekommendationer till svenska regeringar från FN:s kommitté mot rasdiskriminering.
Arbetsmarknadsdepartementet har i dagarna presenterat regeringens inlaga till FN-rådet. Den har föregåtts av omfattande debatt inte minst om minoriteters situation.
I somras lämnade Svenska FN-förbundet med stöd av 30 andra frivilligorganisationer en parallellrapport till rådet. Där pekar organisationerna på att rättigheterna för Sveriges nationella minoriteter – samer, romer, judar, sverigefinnar och tornedalingar – fortfarande är eftersatta.
Trots många års kritik, även från FN, har Sveriges regering ännu inte ratificerat ILO:s konvention 169 om samers rättigheter till land och vatten. Tvärtom fortsätter tvister mellan samiska samhällen och privata markägare samt intressen från gruvindustrin att hota samernas rätt till mark. Regeringen vill, av den aktuella skrivelsen till MR-rådet att döma, fortsätta att hänskjuta frågan om ILO 169 till nya utredningar.
Utanförskapet för romer i Sverige och övriga Europa har en månghundraårig historia. Regeringens romadelegation och dess arbete måste få praktiskt genomslag i arbetet för romers rätt till skola, arbete och bostad.
Rätten till det egna språket är centralt i försvaret för minoriteters rättigheter. Tornedalingar och sverigefinnar ska kunna använda meänkieli och finska i kontakter med myndigheter från förskolan till äldreomsorgen.
Hatbrott och diskriminering drabbar en rad minoriteter. Islamofobi och antisemitism är vanliga hatbrottsmotiv och måste behandlas som sådana. Religiösa minoriteters gudstjänstlokaler måste skyddas mot vandalism. Flera rapporter talar om en särskilt utsatt situation för personer med afrikansk bakgrund.
Antalet anmälda hatbrott ligger kvar på omkring 5 000 per år. FN har riktat kritik mot Sverige för att en stor andel av hatbrotten som anmäls inte klaras upp och att ytterst få fall leder till åtal. Hanteringen av dessa brott måste bli mer effektiv och de hatbrottsgrupper med specialkompetens som finns hos Polisen i Stockholm och Malmö måste få efterföljare. Kunskapen om hatbrott måste förbättras i hela rättsväsendet.
Svenska FN-förbundet kommer att fortsätta att belysa rättighetsfrågor i samarbete med andra organisationer. Fortfarande återstår mycket att göra för att garantera mänskliga rättigheter för alla som bor i Sverige.
