FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic och företrädare för FN-rörelsen i hela landet kräver i en debattartikel åtgärder som främjar en fredlig lösning av Koreakrisen.
När FN:s generalförsamling öppnar i New York i dagarna är hotet om en internationell konflikt som inbegriper kärnvapen en realitet. Den utdragna konflikten på Koreahalvön gör generalförsamlingens 72:a session till en av de viktigaste i organisationens historia. Vi som är aktiva i den svenska FN-rörelsen kommer tillsammans med miljoner människor världen över att följa rapporteringen från FN-högkvarteret via internet och sociala medier.
Kina och Ryssland är ofta ovilliga att följa FN:s riktlinjer i frågor som rör internationell fred och säkerhet. När årets generalförsamling startar gör också en FN-skeptisk och oberäknelig USA-administration debut i FN. President Donald Trump och hans FN-ambassadör Nikki Haley har höjt tonläget i det ordkrig som har eskalerat i takt med att Nordkorea genomfört allt fler provsprängningar.
Tre krav är centrala i den fortsatta hanteringen av Koreakrisen:
- Undvik militär upptrappning. Militärt våld som konfliktlösningsmetod är FN-stadgans absolut sista utväg. Koreahalvön är en krutdurk och minsta snedsteg kan leda till ett krig som får ödesdigra konsekvenser.
- Skärp sanktionerna ytterligare. FN:s sanktioner har hittills inte bitit på Nordkorea. De senaste skärpningarna, bland annat minskade olje- och gasleveranser till Nordkorea och hinder för landets textilexport, måste genomföras konsekvent och övervakas noga.
- Gå vidare på förhandlingsspåret. Samtal mellan Nord- och Sydkorea behöver uppmuntras. Kina skulle kunna bli mer aktivt. Även neutrala länder som Sverige och Schweiz skulle med sin närvaro i den demilitariserade zonen mellan länderna kunna verka för samtal mellan parterna.
Med Agenda 2030 och de globala målen har FN visat prov på handlingskraft. De senaste årens konflikthantering är däremot en besvikelse. Att säkerhetsrådet i till exempel Syrien och DR Kongo inte bättre har hanterat ansvaret att rädda kommande generationer undan krigets gissel är ett underbetyg. Också oförmågan att drastiskt reducera hotet från kärnvapen är ett misslyckande.
Två miljoner invånare i Sydkoreas huvudstad Seoul skulle dödas om staden träffades av en bomb av den storlek som Nordkorea provsprängde i början av månaden. Konflikten på Koreahalvön understryker säkerhetsrådets centrala roll för internationell fred och säkerhet. FN måste bli mer lyhört och transparent och lyssna på fredsröster i hela världen.
Sverige finns bland medlemmarna i FN:s säkerhetsråd. Den svenska FN-rörelsen vädjar inför generalförsamlingens öppnande till regeringen att tillsammans med likasinnade fortsätta verka för en lösning på Koreakrisen med fredliga metoder. Däri ligger också ett krav på stopp för användning av kärnvapen.
